Spira

Nyfiken uppgörelse med EFS

EFS lärde människor att själva läsa och tolka Guds ord, samtidigt som de vände sig från det världsliga livet. Att välja sida var viktigt.

- EFS läror bidrog därmed till att sekularisera Sverige, hävdar idéhistorikern Stefan Gelfgren i en ny avhandling från Umeå.

Stefan Gelfgren är en ung gänglig man, lite lätt stressad när vi möts, i juni ska hans avhandling om EFS, Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, vara klar. Vi träffas för lunch på Teatercaféet i Umeå.

Varför lägger någon frivilligt ned sex års idéhistorisk forskning på EFS?

– Min avhandling är en slags nyfiken uppgörelse med mitt eget förflutna inom EFS, säger Stefan Gelfgren och skrattar.

Han är uppvuxen i Sidensjö utanför Örnsköldsvik, där gick han i EFS söndagsskola, deltog i ungdomsläger och sjöng i kör.

Genom sin egen forskning, upptäckte han att bilden han hade av EFS var snäv. Historien började inte alls som någon gräsrotsrörelse, som organisationen själv framställt det som.

Stefans avhandling koncentrerar sig på åren 1856-1910. EFS bildades 1856 i Stockholm av tolv män ur samhällets elit, långtifrån folkrörelsens gräsrotsnivå, som en kritik mot kyrkan och frikyrkliga tendenser. Väckelserörelsen höll på att splittra kyrkan och man ville väcka liv i den ”andligt döda” kyrkan.

EFS var inspirerad av pietismen som förordade en tro som byggde på en personlig relation med Gud. De uppmuntrade folk att själva läsa och tolka Bibeln. EFS skulle vara en inomkyrklig väckelserörelse och kolportörerna, de kringvandrande bokspridarna, skulle vara underordnade prästerna.

– De fick inte predika, utan enbart samtala med personer enskilt. Men de predikade i alla fall, vilket var helt emot EFS avsikter i början.

Öppnade för egna bibeltolkningar

Kyrkans monopol på trosfrågor ifrågasattes. År 1906 blev det fritt för kolportörer att predika. Kolportörerna lärde människor att läsa och tolka Bibeln själva.

– EFS bidrog till att sekularisera svensken. Med sekularisering menar jag att deras religiösa tro byggde på ett aktivt och frivilligt val. Innan väckelserörelsen kom, så var alla kristna, det fanns inget alternativ. Väckelserörelsen krävde att man skulle ta aktiv ställning, för eller emot Guds ord.

När folk började tolka Bibeln själva så spreds även läsandet av annan litteratur till gemene man. Det så kallade folkbildningsidealet föddes. Samtidigt uppstod även flera icke-religiösa alternativ, som arbetar- och nykterhetsrörelsen, vilka delade skötsamhetsidealet med väckelserörelsen.

EFS störst i Västerbotten

EFS har idag flest medlemmar längs Norrlandskusten och i Skåne, men finns även i Mellansverige och på Gotland. Västerbotten är det största distriktet, och orsaken återfinns i historien. Det finns nämligen en gammal tradition med byabön i Norrland.

På 1600-talet var det långt till kyrkan. För att upprätta kyrkoplikten så samlades folk hemma hos varandra för att läsa Bibeln och Luthers skrifter innantill. Det religiösa ansvaret överläts på ”vanligt” folk. Det var så det så kallade läseriet uppstod. Deras ideal var att alla som läste Bibeln och hade en egen tro, också hade rätt att tolka Guds ord, förutsatt att de även levde ett moraliskt riktigt liv. Det var den tidiga väckelserörelsen.

I slutet av 1700-talet verkade kyrkoherden Nils Nilsson Grubb i Backens kyrka. Han hade studerat pietismen i Tyskland och tog med sig dess idéer till Umeå. Han tyckte att kyrkan var andligt död och borde återuppväckas. Han fick krypa i fängelse för spridningen av sina läror, beskylld för att inte vara renlärig, men blev efter sin död friad från anklagelserna.

Carl-Olof Rosenius var en känd lekmannapredikant och en förgrundsgestalt inom EFS. Han föddes i Ånäset 1816 och växte bland annat upp i Umeå. Genom sina skrifter bidrog han till att EFS läror spreds stort runt om i landet.

– Rosenius kom till skolan i Umeå som 14-åring. Han anslöt sig till en läsargrupp i Röbäck, som kan ha varit en kvarleva från Grubbs dagar. Det är tydligt att det av tradition fanns en inomkyrklig väckelserörelse i umeåområdet, till skillnad mot Örnsköldsvik, där den frikyrkliga traditionen dominerade. Rosenius var en rikskändis samtidigt som han var en bygdens son. Det bidrog säkert till att EFS fick ett starkt fäste i Umeå.

Håller EFS religiösa koncept än idag?

– De har hela tiden förändrats efter människors behov. Det visar min forskning på och jag tror väl att de i någon form kommer att överleva. De religiösa uttrycken förändras efter hur samhället ser ut. Det finns en tendens idag att kyrkor tar allt mer intryck från det övriga samhället. Det är väl OK, så har det alltid varit. Med det finns både för- och nackdelar, menar Stefan Gelfgren.

Senast uppdaterad: 23 februari 2010

Dela

Stefan Gelfgren vid bysten av Rosenius

Bild: Ingela Hjulfors Berg

Spiras nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress och klicka på Prenumerera, så får du vårt nyhetsbrev direkt i din mailbox!