Spira

Mer än tusen ord...

– När jag ska måla en pingvin ska jag känna mig som en pingvin, då blir det lättare, säger Lligo Matson och går som en pingvin.
Konstgruppen från Döv- och Teckenspråkskyrkan avslutar vårens träffar med ett studiebesök hos konstnären.

På bara ett ögonblick står det klart att Lligo Matson inte bara är konstnär utan också en stor pedagog med pricksäker humor. Ingen i gruppen glömmer nog synen av honom målande, med en pingvins rörelser i hela kroppen och sot på näsan.

Kanske hade en del förväntat sig få se mer av hans tavlor och höra hans livsberättelse, men Lligo Matson delar ut kolkritor och papper och ger en lektion i målandets hemligheter. Lligo har en döv bror och kan teckenspråk.

- Mitt tecknande är gammaldags från 60-talet, säger Lligo och skrattar. Men gruppen uppskattar hans försök.

Konstgrupper har träffats fyra gånger tidigare och samtalat utifrån bilder. Initiativtagare och ledare är dövkyrkans diakon Christina Forsman. Till hjälp har de haft psykologen Anna Mia Widengren. Utgångspunkten är att bilden ger unika möjligheter till bättre självkänsla, inre kraft och glädje.

- Det är jättenyttigt att kunna skapa inre bilder och värdefullt att ha en psykolog med. Vi har diskuterat olika bilder och hur vi tolkar dem. Det är intressant att höra hur de andra ser bilderna, säger Britt Hashiguchi.

Bild och seende

En annan entusiast är Arne Ångquist.
- Förr i tiden hade kyrkan djupa predikningar, nu har den lättare och mjukare framtoning. Att vara med i konstgruppen passar mig bra. Det är bara synd att tillfällena är så korta och att de tar slut nu, säger Arne Ångquist.

Alla i gruppen vill ha en fortsättning men till hösten blir det en likadan grupp igen eftersom många står på kö till de fem platserna.

- Bilden och seendet är extra viktigt för oss, synen är mitt verktyg istället för hörseln. Vi ser nog mer än hörande, säger Arne Ångquist.

- Dövas språk är visuell. Därför är bilden särskilt intressant som utgångspunkt för samtal kring livet, säger Christina Forsman.

Deltagarna i konstgruppen besöker också andra av Dövkyrkans arrangemang, gärna teckenkaféer och föreläsningar.

Mer sociala kontakter idag

Cirka 40 procent av Umeås döva är engagerade i någon av Dövkyrkans aktiviteter.

- Dövkyrkan är viktig och har funnits länge så den är en självklarhet för oss. Gudstjänsterna hade nog fler besökare förr, men idag finns så mycket aktiviteter för döva och man behöver inte längre komma för att få de sociala kontakterna, säger Britt.

- Dövpräst fanns redan innan jag konfirmerades 1944. Det var jättemånga som kom till kyrkan när han var där. Men det är nog som Britt säger, att det finns så mycket att sysselsätta sig med i dag, säger Arne Ångquist.

Senast uppdaterad: 14 april 2010

Dela

När jag ska måla en pingvin ska jag känna mig som en pingvin, då blir det lättare, säger Lligo Matson och går som en pingvin

Bild: Peter Lindegren

Dövas språk är visuell. Därför är bilden särskilt intressant som utgångspunkt för samtal kring livet, säger Christina Forsman

Bild: Peter Lindegren

Spiras nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress och klicka på Prenumerera, så får du vårt nyhetsbrev direkt i din mailbox!