Spira

Wow! Vi simmar i orden

Verkar texterna i Bibeln torra och trista? Kanske dags att testa Bibliodrama, ett slags lekfullt bibelstudium eller kreativt textsamtal. Spira var med på Umeås första prova-på-pass.

Kategorier: Andlig friskvård 

Sjukhuspastorn ligger raklång på en äng av blommigt tyg. Han kastar en blick på golvklockan vars visare har stannat på tio i två. Själv sitter jag uppkrupen på det breda fönsterbrädet och ler försiktigt mot solen.

Situationen är egentligen rätt udda; det märkliga är att inget känns märkligt. Inte längre.

Tre timmar tidigare var jag något mer tveksam. Jag funderade om någon annan borde göra reportaget om den nya företeelsen Bibliodrama. Rollspel är ju inte min starka sida och jag känner mig lätt obekväm i spontana, kroppsliga övningar. Jag blir dock lugnad av Anna Gradins välkomnande ord till oss sju som deltar i eftermiddagens »prova-på-pass«.

- Kom ihåg att du är här för din egen skull, betonar hon. Alla övningar är erbjudanden och det är helt okej att stå över en omgång eller säga pass under en runda.

 

Lekfullt utan roller

Anna Gradin, som jobbar på studieförbundet Bilda, är Umeås första utbildade ledare i Bibliodrama. Hon talar entusiastiskt om kreativa bibelupplevelser och om det lekfulla i att läsa texter ur Bibeln med hela kroppen istället för att bara analysera texterna intellektuellt.

- Det man lär med kroppen minns man.

Bibliodrama ska inte förväxlas med bibeldrama; inga roller delas ut och någon föreställning är det inte tal om. Det är istället själva processen som är poängen och varje tillfälle präglas av personerna som deltar. Som i en väv flätas orden, samtalen och övningarna sakta samman.

- Det blir en dialog mellan texten, individen och gruppen. I bästa fall ett möte, säger Anna, men tillägger: Det är väldigt svårt att förklara, man måste prova på.

 

Nervositeten släpper

Så då gör vi det. Eftermiddagen börjar med uppvärmning av såväl kropp och röst som fantasi och förtroende. Vi tar sikte på föremål som vi går i riktning mot. Vi letar ljud i rummet så det rasslar i blomblad, klirrar i takkronor och knäpps med fingrar. Vi blundar och låter oss ledas av varandra. Allt ger associationer till dramagruppers uppvärmningsövningar. Men det funkar, nervositeten avtar och ängsliga fniss byts mot uppriktiga skratt.

Först därefter är det dags att läsa texten som vi ska jobba med. Under den tvååriga deltidsutbildningen i Bibliodrama vid Lidingö utbildningscentrum jobbade eleverna med alla tänkbara avsnitt. Vissa var riktigt utmanande som när slavkvinnan Hagar drivs ut i öknen och när Jakob brottas med Gud. Andra var mer »helande-texter« som Anna uttrycker det. En sådan har hon valt i dag. Anna ger oss varsin utskrift av de tre första verserna i psaltaren 23, »Herren är min herde«. Ärligt talat blir jag först lite besviken. Man har ju hört den förut, så att säga.

Vi läser orden tillsammans. Först en rad var i tur och ordning, så småningom helt huller om buller. »Herren är. Ingenting. Ny kraft på vägar. Gröna vatten skall fattas…«

Sedan får vi välja en eller ett par ord. Någon väljer för mig, någon annan ingenting skall fattas mig. Själv bestämmer jag mig för till ära med ett frågetecken efter.

Några övningar senare återsamlas vi i ringen. Vi har sagt våra ord, gjort rörelser och valt tyg för dem. De andra berättar om aha-upplevelser. Hur tygets lätta smekning påminde om hur varsam Guds ledning är. Hur en stark färg gav energi till orden ny kraft och hur en strykning genom håret påminde om ett kärt - nästan bortglömt - möte.

Själv överväger jag att byta ord. Någon större insikt har inte träffat mig, men jag bestämmer mig för att hålla fast vid mitt val när vi jobbar vidare. Det har blivit dags att skapa en plats för eller av vårt ord med hjälp av tyg, möbler och annat i rummet. Det känns faktiskt inte fullt så flummigt som det låter.

 

Kryper upp i fönstret

Då händer det. Av en ren impuls draperar jag min guldfärgade gardin runt en spegel och vips får orden en helt ny innebörd. Det känns bra att lite senare få inbjuda de andra till min installation. Därefter får jag besöka de andra deltagarnas verk. Marit Backända hälsar oss välkomna till Guds ledning i form av en lampa i hörnet. Jag kryper upp i Maria Norlins vall vid fönstret och Anders Axelsson lägger sig på Ewa Dalgrens gröna ängar på golvet.

Tre timmar med en sällsam blandning av lek, bibelstudium och samtalsgrupp har gått. De urgamla orden ur Bibeln känns faktiskt mindre torra och mer aktuella.

...........................................................

› Om Bibliodrama

Bibliodrama har rötterna i Tyskland. Ordet kommer från latinska biblio, som betyder böcker, och drama, som betyder handling.

Med hjälp av kroppen, rörelser, färger och andra hjälpmedel tar sig deltagarna an en text.

I samtalsrundor får deltagarna sätta ord på sina egna upplevelser och lyssna på andras.

Bibliodrama kan också användas inom dramaterapi och psykodrama.

Studieförbundet Bilda planerar fler prova-på-tillfällen i Umeå under hösten.

Läs mer: Bibliodrama

Senast uppdaterad: 16 februari 2011

Dela

– Övningarna ger möjlighet att plocka fram känslorna på ett otvunget sätt, berättar Marit Backända

Bild: Anna-Karin Drugge

– Det man lär med kroppen minns man.

Bild: Anna-Karin Drugge

Spiras nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress och klicka på Prenumerera, så får du vårt nyhetsbrev direkt i din mailbox!