Spira

En röst med många nyanser

– Är någon borta blir det ett hål i klangen. Även om kören är som en enda röst hör jag alla individuella röster, säger Jonas Östlund, Oratoriekörens dirigent och ledare.

Unser Herrschen, unscher herrschen, unser Herrschen. Det är övning i församlingsgårdens aula. Körstämmorna dansar runt runt med varandra i rummet och högst upp virvlar sopranstämman ibland iväg i egna språng.

På främre raden bland sopranerna sitter Anna Holmstedt som sjungit i kör sedan tio årsåldern. Hon sitter rak i ryggen, håller takten med foten och tar sats med hela kroppen, kastar ömsom blicken på Jonas, ömsom i nothäftet genom läsglasögonen långt ner på näsan.

Körsången är drabbande och nästan öronbedövande. Bachs dramatiska verk på 130 minuter om Kristi lidande har en underton i moll. Deltagarnas nothäften är tjocka som böcker. Före pausen får organist Benneth Wåhlberg ta över elpianot när Jonas ställer sig och dirigerar ett helt stycke i ett svep. Tidigare under kvällen har intonation av korta passager övats minutiöst.

- Vi finslipar detaljerna, men att intensivt öva korta stycken hjälper också kören att komma in i sången, säger Anna Holmstedt.

Anna beskriver sin röst som liten, säger att hon är körsångare, inte solist. Hon är glad att kören får fördjupa sig i Johannespassionen genom att sätta upp den för tredje året i rad. Redan i inledningen hör man den laddade stämningen som stegras fram till korsfästelsen. Evangelisten driver händelsen framåt, kören har en viktig del som hyllningskör och upprörd folkmassa.

Anna lever med Johannespassionen nu före påsk. Cd:n spelas om och om igen hemma.
- Håll igång luftflödet nu, börja inte bromsa för att pricka en ton. Jag vet att det blir fel ibland, men då blir det liksom fel på ett bra sätt, säger Jonas Östlund.

Hellre falsk än uttryckslöst

Oratoriekören i Umeå stadsförsamling hör till kyrkomusikens spjutspetsverksamhet i Umeå. Sångarna har körvana, läser noter, sjunger rent och passar in i gruppen. Ungefär var fjärde person som gör insjungningsprov blir antagen.

Även om Oratoriekören inte är med i gudstjänster är kyrkomusikens uppgift inget mindre än att förmedla Gud eller vägen till Gud, förklarar Jonas.

- Musiken öppnar människors hjärtan i deras förhållande till Gud mer än något annat kan.

Att sjunga felfritt är inte målet.
- Hellre falskt och berörande än uttryckslöst utan känsla. Man bestämmer sig för en känsla och försöker förmedla den, säger Jonas.

Oratoriekören har styrts upp sedan Jonas Östlund började leda den 2002, tidigare var det öppet för deltagarna att komma och gå mellan konsertprojekten.

- Jonas är en duktig körledare, han är pedagogisk och inspirerande. Det är viktiga egenskaper när man leder en kör, säger Anna Holmstedt.

Jonas trivs med att leda och kan snabbt ta musikaliska beslut.
- Jag har jobbat för att definiera gruppen och skapa en kör jag tycker om att leda, säger han. När man leder och dirigerar fungerar man som en diktator, en kör kan inte ta demokratiska beslut och får vara beredd på kritik, även om jag inte hänger ut någon.

För ett par år sedan hade Anna Holmstedt, som är lågstadielärare, nästan slitit ut rösten. Hon nappade direkt på rektorns förslag att ta kontakt med logoped.

- Jag hade fastnat uppe i ett spänt tonläge och fick lära mig slappna av och andas rätt när jag talade. Det har jag nytta av också i sången, berättar hon.

På senare år har Anna även tagit sånglektioner hos sångpedagog.

- Idag är det så vanligt att människor har spända stämband eftersom de är spända i nacke, axlar och käke och andas ytligt uppe i bröstet. Alla borde få lära sig att sjunga rätt, det är som att ett fönster öppnas mot himlen, säger Jonas Östlund.

Svettas mer än svimmar

Han har varit med om att sångare som kommit på andnings- och sångtekniken fått syreöverskott till hjärnan och snudd på tuppat av. Men inte i Oratoriekören. Att transpirera under de fysisk ansträngande övningarna är betydligt vanligare.

- Även om jag var trött när jag kom till övningen är jag pigg efteråt, säger Anna Holmstedt.

Jonas Östlund vill bryta ner myten att musik och sång till största delen handlar om begåvning. Visst har människor olika förutsättningar. Rent organiskt ser stämbanden olika ut, liksom bihålorna där klangen blir till.

- Absolut mest handlar det om hård träning och om att stå ut med att öva, öva och öva. Sedan krävs det även att man håller uppe sången. Efter sommaruppehållet lägger körsångarna av sig, det är som att börja om på hösten.

Själv hävdar Jonas att han sjöng fult, bröligt och falskt som liten. Nu sjunger han alla stämmor utan problem för att kunna förhålla sig till dem.

- Men jag tror inte mitt ego skulle tillåta mig att sjunga i kör. Jag är nog för svårledd. Körsångare måste vara flexibla, öppna och lyhörda.

Senast uppdaterad: 29 mars 2010

Dela

Jonas hör varje röst

Bild: Björn Wanhatalo

Anna Holmstedt har sjungit i Studentkören och Kammarkören. Nu är det Oratoriekören som gäller

Bild: Björn Wanhatalo

Körledare Jonas Östlund hör direkt på kördeltagarna hur de mår och hur de använt rösten tidigare under dagen.

Bild: Björn Wanhatalo

Fakta

> Kyrkans körer i Umeå

24 barnkörer, 451 medlemmar

6 ungdomskörer, 57 medlemmar

19 vuxenkörer, 602 medlemmar

(Uppgifter från 2006)

Inom Svenska kyrkan i Umeå finns alla typer av körer, från körer som tydligt prioriterar det sociala och hälsan framför musikaliska framsteg, till Oratoriekören med inträdesprov.

Musik i Svenska kyrkan Umeå

Rösten - själens spegel

Spiras nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress och klicka på Prenumerera, så får du vårt nyhetsbrev direkt i din mailbox!