Spira

Låt påsken uppstå – ljuset är starkare

Nån gång i slutet av februari varje år händer det. Och jag blir lika förvånad varje gång. Plötsligt är det ljust på morgnarna igen. Och långt fram på eftermiddagen också.

Jag tillhör inte dem som lider av vintermörkret. Men när ljuset återvänder är det samma sak år efter år. Jag inser att det är ju det här jag har gått och längtat efter. Precis det här har jag saknat. Jag förundras och jag blir så glad.

Sen vänjer jag mig vid ljuset. Tills jag får mina ryck av förundran igen när jag upptäcker att nu är det ljust långt inpå kvällen. Och det är fantastiskt. Och även om det inte är så svårt att förklara hur jorden rör sig och årstiderna växlar så är ljusets årliga triumf över mörkret något väldigt märkvärdigt. Att det bara är möjligt. Och att allt det där som dog i höstas när mörkret och kylan kom kan få liv igen, blåbärsriset och björklöven och till och med vinrankan i vår trädgård.

»Se efter natten kommer alltid dag och såren läks och sorgen har en ände« skriver Gustaf Fröding i en dikt. Det är inte bara i naturen som vägen går från mörker till ljus och från död till liv. Det verkar vara en återkommande regel i tillvaron. Ingen regel som fungerar utan vånda, men den finns.

Påsk handlar om Jesu död, tror många. Det gör den förvisso. Men inte bara. Påsk handlar om död, sorg och förnedring. Och om att det ur detta hemska kommer liv på nytt när Jesus uppstår.

Är det i själva verket livets regel som bekräftas när Jesus, denna människa som var som människan är tänkt att vara, inte kunde hållas fast av döden? Är han urmodellen för att livet och ljuset verkligen är starkare än död och mörker?

Om påsken förknippas med dysterhet är det hög tid att låta den uppstå. För den är ljus och hoppfull som vårljuset.

Senast uppdaterad: 23 februari 2010

Dela

Lisa Tegby, gästskribent

Bild: Peter Lindegren

Lisa Tegby

Spiras nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress och klicka på Prenumerera, så får du vårt nyhetsbrev direkt i din mailbox!