Spira

Samuels liv med soul och småbarn

Soulartisten Samuel Ljungblahd från Umeå har många hört – utan att veta om det. I tre säsonger har han sjungit med livebandet i tv-programmet Let´s dance. Nu är han aktuell i SVTs uppesittarkväll före julafton.

Ballongerna sitter kvar på väggarna hemma hos familjen Ljungblahd på Ersboda i Umeå efter dottern Vanessas ettårsfirande. Samuel Ljungblahd är hemma några dagar mellan repetitionerna till en julgala i Norge, som han turnerar med i december.

- När jag är borta jobbar jag nästan dygnet runt, men när jag är hemma har jag gott om tid att umgås med den här bruden, säger han och lyfter upp Vanessa i famnen.

I jul medverkar han också i uppesittarkvällen i Sveriges television, dagen före julafton.

- Jag är sångare i husbandet och Tina Ahlin är kapellmästare. Det ska bli väldigt, väldigt kul. Hon verkar vara både otroligt sympatisk och musikalisk.

Många chanser att uppträda
Samuel har spelat piano sedan barnsben och startade sitt första band på högstadiet, där han också fick prova på att sjunga. Han är uppvuxen inom Frälsningsarmén i Umeå, och är tacksam för möjligheterna han fick att spela och uppträda där.

- Jag fick alltid höra att det jag gjorde var bra. Jag har förstått hur viktigt det är när jag träffat andra som haft det betydligt tuffare, säger han.

Musikintresset väcktes på allvar i gymnasiet efter att ha sett filmen »The Commitments«. Då startade Samuel och några andra killar ett soulband och körde låtar av bland andra James Brown och Marvin Gaye. De skrev också eget material.

- Jag fick tokfeeling för soulen. Sångsättet passade mig. Med soul är det bara att åka, ingen kan säga om det är bra eller dåligt, det handlar om uttrycket, säger han engagerat.

Än i dag är det soul han helst både sjunger och lyssnar på - när han väl slår på cd-spelaren.

- Jag är dålig på att lyssna på musik, brukar stänga av radion när jag är hemma. Men om jag lyssnar är det på gospel eller gammal soul, som Otis Redding. Det är uttrycket och svänget jag gillar.

Rockstjärnedröm på is
Efter gymnasiet flyttade Samuel till Stockholm och började arbeta för Frälsningsarmén med tonåringar i en förort. Drömmen att bli rockstjärna gick på sparlåga under några år, men efter ett år på musiklinjen på en folkhögskola tog den ny fart, och Samuel delade sin tid mellan arbete och musik.

För snart fem år sedan flyttade Samuel från Stockholm tillbaka till Umeå med sin fru Anna. Många tyckte att han begick musikaliskt självmord, men flytten innebar ingen tillbakagång i hans karriär, snarare tvärtom.

- Min första skiva släpptes och jag var med i Let´s dance. Jag tror att jobben tredubblades efter det, berättar han.

TV4-programmet kom han med i genom att den kvinnliga sångaren i programmet, Annika Granlund från Vännäs, rekommenderade honom. Att få arbeta med ett liveband varje fredag tycker han var fantastiskt. Dessutom har han fått en enorm respekt för dem som håller på med ballroom dancing, berättar han med ett skratt.

För det mesta arbetar Samuel som soloartist och kör egna låtar, och han är glad så länge han kan livnära sig på det. Sedan första skivan släpptes har han kunnat arbeta med musik på heltid.

- Jag har haft en enorm tur. Det har rullat på och det ena har gett det andra. Det är först nu jag börjat marknadsföra mig mer.

Förra året släpptes Samuels andra skiva med mycket egenhändigt skrivet material.

"Behöver bli förbannad på Gud"
I flera av låtarna är hans gudstro tydlig.

- Första skivan hade väldigt gospellika texter, de var rakt på sak. Till andra skivan ville jag skriva texter som får folk att tänkta till. Det ska inte bara vara sockersött.

Ett exempel är låten Calling out your name, som handlar om när saker och ting går fel.

- Man undrar om allt man gjort är förgäves och vem det är som styr och ställer. Ibland behöver man få bli förbannad på Gud.

Just nu pågår arbetet med den tredje skivan, men texterna är ännu inte skrivna. För Samuel kommer musiken i första hand, texterna innebär ett hårt, och inte alltid så roligt jobb. Det han brinner för mest är livespelningarna.

- Det spelar mindre roll om det är ett fullt band eller bara piano och sång - det är när man möter publiken ansikte mot ansikte som magin skapas.

Samuel beskriver musik som något andligt, som kan slå an något särskilt hos människor. Ord går via intellektet, medan musiken tar vägarna förbi.

- När jag får höra efter en konsert att någon blev berörd känns det helt fantastiskt. Jag tror att det finns något mer i musiken, säger han.

De flesta av Samuels fans finns inom kyrkliga kretsar, både i Sverige och i Norge. Han är glad att ha en trogen publik, som är väldigt lyssnande efter att ha vuxit upp i kyrkliga miljöer med mycket musik. Samtidigt vill han gärna nå ut bredare. En chans får han i vår, när han medverkar i SVTs Så ska det låta med Caroline af Ugglas, Gabriel Forss och LaGaylia Frazier.

- Det blir en chans att visa upp mig och skapa en relation till en större publik.

Senast uppdaterad: 31 mars 2010

Dela

Samuel Ljungblahd

Bild: Andreas Nilsson

I flera av låtarna är gudstron tydlig

Bild: Andreas Nilsson

Senast jag...

... njöt av livet
Gör jag hela tiden. Har svårt att inte göra det.

… stängde av mitt i filmen
Skulle jag aldrig göra frivilligt.

… började om
Varje vecka bestämmer jag mig för att börja tänka till när det gäller mat och fika.

... grät
För tre veckor sedan när jag spelade in en jullåt med en fantastisk text.

… nästan skrev en insändare
När jag läste en diskussion om hur a-kasse-systemet påverkar musikers tillvaro.

 

Spiras nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress och klicka på Prenumerera, så får du vårt nyhetsbrev direkt i din mailbox!