Spira

"Det här är min oas"

– För den som är sjuk eller anhörig är det viktigt med igenkännande och trygghet i mässan. Vi läser till exempel gamla Fader vår och håller det kort, många orkar inte sitta så länge, säger prästen Anders Dahlqvist som leder sjukhuskyrkans veckomässa.

I andaktsrummet, intill centralhallen på Norrlands universitetssjukhus, sitter ett 15-tal personer utspridda på stolarna, många har kommit hit ensamma.

Texten i gudstjänstagendan är stor och lättläst. Anders Dahlqvist berättar att dagens ämne är Guds rike är nära. Kantor Ingrid Engdahl sätter sig vid pianot och de flesta känner nog igen tonerna från psalmen. Fattiga ger han sin rikedom, läker de slagnas sår. Den som var bunden och trött och tom, frihet och glädje får; himmelriket är nära…

– Kyrkoåret är inne i en tid av förberedelse. Vi ska leva enkelt för att kunna förnimma att Guds rike är nära, säger Anders Dahlqvist.

Himmelen på altartavlan har en öppning i mitten. Två ljus lyser vid glaskorset på altaret. Intill står en bricka med små glas, som församlingen dricker ur vid nattvarden.

Lite fler än vanligt har hittat till veckomässan denna tisdag, magsjukan till trots. Andakten på Geriatriken senare idag har ställts in på grund av sådan. Flest deltagare är det på söndagsgudstjänsterna, då frivilliga personer, hämtservice, hjälper vårdtagare som vill delta men inte själva kan ta sig till andaktsrummet.

– Om någon enskild önskar, firar vi mässa uppe på avdelningen. Det kan vara bara för att de vill, kanske före en operation eller när någon väntar på att dö, säger Anders Dahlqvist.

Som en andra familj

Även om några här är patienter har ingen rullat ner sin sjukhussäng och ingen ser ut att vara akut sjuk. Av klädseln att döma, arbetar några av de närvarande på sjukhuset.

Här finns stammisar. Margareta Högberg, kurator på Strokecenter kommer regelbundet.

– Det här är min oas, sjukhuskyrkan är som en andra familj som funnits med under olika faser jag gått igenom, som då jag haft sjuka föräldrar, säger hon.

Återkommer gör också Lucia Bodén från Kiruna. Första gången hon var här är fjorton år sedan.

– Vi har varit i Umeå runt fyra perioder om året när min man som har cancer fått behandling. Han är en riktig kämpe men nu är han dålig. När vi är här passar jag alltid på att gå hit, berättar hon efter mässan.

– Det är så rofyllt. Hemma i Kiruna går jag också mycket i kyrkan. Nu åker vi hem igen imorgon. Jag är glad att jag hann hit i veckan.

Senast uppdaterad: 23 februari 2010

Dela

Anders Dahlqvist, präst i sjukhuskyrkan vid Norrlands universitetssjukhus

Bild: Peter Lindegren

Margareta Högberg tänder ett ljus i Sjukhuskyrkans kapell för sin son

Bild: Peter Lindegren

Spiras nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress och klicka på Prenumerera, så får du vårt nyhetsbrev direkt i din mailbox!