Spira

Karin Holmgren har rensat i Svenska kyrkans arkiv i Umeå. Bild: Mari Paajanen

Guldkorn bland tusentals papper

I arkiven under kyrkans församlingsgård finns mycket lokal historia. Arkivarien Karin Holmgren, som går genom materialet inför arkivets flytt till Härnösand, har gjort flera fynd bland dokument och ritningar.

Karin Holmgren låser upp en brandsäker arkivdörr i källaren under församlingsgården öst på stan. I ett litet rum fullt med bokhyllor ryms protokoll, diarier, fastighetshandlingar och personallistor från 60-talet, när Umeå kyrkliga samfällighet bildades, fram till kyrkans skilsmässa från staten år 2000.

- Allt detta är offentliga handlingar och ska flyttas till landsarkivet i Härnösand under 2009, berättar Karin Holmgren, som har till uppgift att ordna upp materialet före flytten.

Hon plockar fram en inbunden diarielista från 1971. Där finns bland annat ett ärende om upphandling av blommor och anslag för ett besök av Uppsala domkyrkas gosskör.

- Dokumenten berättar mycket om kyrkans verksamhet genom åren, konstaterar hon.

I arkivrummen i källaren ryms också omkring 3 000 ritningar, som sträcker sig tillbaka till när Umeå stads kyrka byggdes i slutet av 1800-talet. Att gå genom de äldsta ritningarna är den del av jobbet som Karin gillar mest.

- Jag brukar spara dem till eftermiddagarna, när jag börjar bli trött. Det är så pass roligt att jobba med dem, att arbetslusten återkommer.

Bland dokumenten har hon hittat protokoll från Elbegängelseföreningen, som bildades 1929. Föreningen propagerade för kremering av döda av hygieniska skäl. Stadsarkitekten ritade till och med ett förslag till krematorium på Västra kyrkogården, men det byggdes aldrig.

- Det var många turer i ärendet, och det märks i protokollen att kremering var en kontroversiell fråga.

Små skolhus i byarna

Karin Holmgren plockar fram ritningarna till ett hus som byggdes men sedan revs på 1960-talet - den gamla prästgården, som låg snett mitt emot Umeå stads kyrka där Moritzska gården ligger idag. Förr var skolväsendet kyrkans ansvar. I arkivet finns därför ritningar från tidigt 1900-tal till skolbyggnader i bland annat Sörmjöle, Obbola och Grisbacka. Karin Holmgren funderar på om byggnaden på Grisbacka kan vara nuvarande Hartvigsgården.

- Ibland när jag går genom ritningarna blir jag sugen på att genast åka och se efter om de finns kvar, berättar hon med ett skratt.

I arkivet finns också ritningar till kyrkorna i Umeå. Ålidhemskyrkan byggdes efter en arkitekttävling, och alla bidragen finns kvar. Det vinnande bidraget hette För alla och man kan läsa hur arkitekten tänkt kring namnet.

- Det är viktigt att ursprungstanken kring kyrkorna finns kvar, så man undviker ogenomtänkta förändringar. Men samtidigt måste ju byggnaderna få förändras med tiden, så de inte bara blir museum, funderar Karin Holmgren.

"Man vill ju inte vara en hamster"

Att så mycket finns kvar i arkivet tror hon beror på att det funnits krav på vad som ska sparas. Annars är det lätt att kasta för mycket, särskilt sådant som ligger nära i tiden.

- Vi tycker att material som är 100 år gammalt är intressant, men inte sådant från 1995. Men det är viktigt att tänka på framtiden.

Rent privat är Karin Holmgren mest intresserad av äldre föremål, sådana som har en historia att berätta. Men hon ser också vitsen att tänka på eftervärlden, och spara både nytt och gammalt.

- Men visst kan det vara svårt att veta vad som är intressant, och man vill ju inte bli en hamster, säger hon.

Senast uppdaterad: 25 mars 2010

Dela

Arkivarie Karin Holmgren har ett digert jobb med att titta igenom allt som arkiverats

Bild: Mari Paajanen

Skissförslag på krematorium

Bild: Mari Paajanen

Ritningsförslag på skolbyggnader

Bild: Mari Paajanen

Läs mer!

Spiras nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress och klicka på Prenumerera, så får du vårt nyhetsbrev direkt i din mailbox!