Spira

Vardagstankar: God afton livets småsaker

Lisa Tegby bläddrar i en 14 år gammal tidning och påminns om vikten av livets småsaker.

Lisa-Tegby_citatbild

När jag skulle tända en brasa i stugan sist var det nästan tomt i vedlåren. Men längst ner låg en fjorton år gammal tidning, tillräckligt gammal för att jag skulle börja bläddra i den.

I tidningens kulturdel berättades det om fransmannen Valery Larbaud. Han var författare i början av 1900-talet. Att läsa och skriva var hans livsluft. Och så drabbades han av afasi. Språket övergav honom. Men han hade en mening kvar på sina läppar: »God afton, livets småsaker« Han sa den om och om igen. »God afton, livets småsaker«

En annan författare, Paul Guimard, använde Larbauds ord som titel på en roman där han reflekterar över livets bräcklighet. Bland annat berättar han om en man som frontalkrockar med sin bil. I ögonblicket innan han dör kommer han ihåg att han har ett upprört brev till sin fru i sin ficka. Det var ett tillfälligt utbrott, så han skickade det inte. Nu kommer han att lämna brevet efter sig med ett budskap som han inte alls ville ha framfört.

Livets bräcklighet. Att varje ögonblick kan vara det sista. Vi vet det. Ändå drar vi för det mesta inga slutsatser av det. Det finns, tror vi, all tid i världen. Men då och då påminns vi plötsligt om skörheten. Med smärta, förvåning och ibland nästan förolämpade, inser vi att tiden inte är oändlig.

Ibland letar vi meningen när det hemska sker. I själva förlusten finns det väl sällan någon mening. Men ur den kan det växa något som är värt att ta till sig igen. Och igen. Att alla de små stunderna, det är dom som är livet. Hur oändligt mycket vi behöver varandra. Att vi hela tiden har möjlighet att välja mellan viktigt och oviktigt. Det är i gesterna, tonfallen, vardagshandlingarna som livet sker.

Livets småsaker.

Senast uppdaterad: 27 oktober 2011

Dela

Spiras nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress och klicka på Prenumerera, så får du vårt nyhetsbrev direkt i din mailbox!