"Och någonstans där i mitten står jag med doften av nygräddade pepparkakor och önskar att allt var frid och fröjd" skriver Susanne Dahl.
Text Susanne Dahl | 8 december 2011
Kategorier: Vardagstankar
Så mycket vill jag hinna med: glöggmys,
lucia på dagis, pepparkaksbak och julklappar. Och mitt i allt en
längtan efter en ledighet - att få sätta punkt för den
evighetslånga hösten. Krypa upp i soffan, slappa och njuta av
stämning, mat och tid ihop.
Förväntningarna är
stora hos en del av oss medan andra helst vill fly från alltihop -
familjeförpliktelserna och traditionerna som kväver. Julen är nog
bättre i teorin än i praktiken. Julen är en vacker högtid så länge
den stannar i en stämningsfull kokbok med recepten från mormors
kök. Att försöka fira jul i verkligheten är något annat.
Någon firar den första
julen i saknaden efter en älskad och vet inte om det ens är
möjligt. Någon oroar sig över hur pengarna ska räcka till mat och
åtminstone några klappar. För en tredje är julen helt oviktig, en
helg som alla andra.
Och någonstans där i
mitten står jag med doften av nygräddade pepparkakor och önskar att
allt var frid och fröjd. Samtidigt vet jag att det finns en annan
verklighet. Jag köper julklappar och stör mig på kommersen och
ytligheten som jag själv är en del av. Så dubbelt, så både och.
Går det att glädjas åt
skönhet utan att blunda för att verkligheten rymmer annat?
Jag trött på att dela
upp och ständigt värdera livet. För vad är egentligen yta? Vad ger
djup och äkthet? Ofta låter jag mina schabloner och fördomar styra.
Så begränsar jag livet, människor jag möter... så begränsar jag
Gud.
Kanske julens
berättelse handlar om att guds-närvaron finns i det motsägelsefulla
och spretiga. Ett litet barn och en kung i samma stund. En nybliven
tonårsmamma som inte anar vad som väntar. En plastpappa som känner
sig osäker i sin nya roll. Änglasång för nattarbetande
herdar. Ett gudabarn - både människa och Gud.
Både och...
Senast uppdaterad: 15 december 2011

Publicerad i Spira
Nr 6 2011
På webben
8/12 2011