Spira

– Avslappningen är det viktiga i att vara som ett barn, att slippa krav, säger Per Höglund, psykolog. Bild: Björn Wanhatalo

Alla mår bra av lek

»Bejaka ditt inre barn« – är det bara en klyscha? Nej, säger psykologen Per Höglund, som menar att alla människor mår bra av lek, humor och att umgås med andra »barn«.

Gillar du komediserier? Sällskapsspel? Ishockey?

Allt det kan ses som former av lek, och är sätt att bejaka det inre barnet, menar psykologen Per Höglund.

- Lek är något roligt, oförutsägbart, kravlöst, som saknar syfte och bara finns till för sin egen skull.

Per menar att alla mår bra av lek. De flesta av oss bär på en mängd krav i vardagen, hemma och på jobbet; genom leken kan vi slippa kraven en stund och slappna av. Det är viktigt att hitta sammanhang där vi kan bejaka våra lekfulla sidor, eftersom det inre barnet har ett behov av att få prata och umgås med andra inre barn. 

 

"Alla behöver skratta"

Humor och skratt är en viktig egenskap hos det inre barnet, ofta är skratt gränsöverskridande mellan barn och vuxna.

- Alla människor behöver skratta, och humorn är en skyddande faktor i livet, i smärta och kriser. Att kunna skratta åt det mest fasansfulla gör det lättare att stå ut.

För att ge plats åt barnet inom sig menar Per att vi behöver utmana våra gränser och gå utanför vår komfortabla zon. Att inte veta hur något slutar är en del av leken. Men genom att göra tvärtom tystas de barnsliga sidorna ner och kvävs. Att följa alla konventioner och enbart axla vuxenrollen gör det svårare att skratta och slappna av.

- De som inte bejakar det inre barnet kommer att dra till sig andra som är likadana, inte de som gillar att leka. Det är förstås också okej, men de kommer inte att skratta lika mycket.

 

Trösta sitt inre barn

Men att vara barn är inte bara roligt och lekfullt, och människor kan bära med sig sår från uppväxten.

- Det kan finnas mönster från barndomen som upprepas i vuxenrelationer, säger Per.

Den som blivit rädd som barn, och inte fått hjälp, väljer att antingen stänga av sina känslor eller visa dem ännu mer.

Samma mönster kommer senare fram i konflikter som vuxen - antingen blir man en mussla eller börjar agitera, när man egentligen behöver bekräftelse.

- Också då behöver jag bejaka barnet inom mig - visa omsorg, trösta och berätta för omgivningen vad det är jag behöver. Det handlar precis som i leken om att gå utanför sin komfortabla zon och inte vara säker på vad resultatet blir, säger Per Höglund.

Senast uppdaterad: 13 december 2012

Dela

"Att ta emot ett barn"

Spiras nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress och klicka på Prenumerera, så får du vårt nyhetsbrev direkt i din mailbox!