Spira

Katrin Lundgren säger att författaren Roberto Saviano, som skrivit om maffian, inspirerat henne att vara vittnesstödjare. Bild: David Dahlberg

Ideella stöttar nervösa vittnen

Vittnen är värdefulla i rättssamhället. När ett sådant kommer in på Umeå tingsrätt finns Håkan Andersson, Katrin Lundgren eller någon annan ideell vittnesstödjare redan där. Inför vissa rättegångar ger de stöd till tio vittnen.

Susanne Backlund har sin bebis med sig i rättssalen när hon ska vittna. En väninna håller den lille i famnen medan Susanne med svag röst svarar på målsägandebiträdets detaljerade frågor.

- Jag minns inte säkert och kunde inte höra så bra, men jag tror han sa....

Det är nästan ett år sedan den onyktre mannen som tycktes vara ute efter pengar kom fram till henne och målsägande i Vänortsparken. Hon har velat glömma. Den här dagen har hon varit nervös för ända sedan hon kallades. I natt sov hon dåligt.

Väl ute ur rättssalen är Susanne Backlund lättad och sätter sig tillsammans med väninnan och lillen i en av de ljusbruna skinnsofforna och pustar ut. De konstaterar att lillen har en nyfiken uppsyn och nog är juridikintresserad.

- Det svåraste var att ha så vaga minnesbilder och att sitta i mitten, att alla kollar på en, att hela tiden måsta säga »jag tror, jag är inte helt säker« berättar Susanne Backlund.

 

Ingen har absolut minnesbild

Oron för att inte kunna svara på advokaternas och domarens frågor är vanlig och spär på känslan av att vara utsatt som vittne, menar vittnesstödjare Håkan Andersson, som engagerar sig här två halvdagar i veckan.

- Många känner krav på sig att ha en absolut minnesbild, men det har ingen så långt efteråt.

Det talade han med Susanne om när han mötte henne i foajén, strax innan högtalarrösten kallade in henne. Han fick också den något ovanligare vittnesstödsuppgiften att hitta en mikrovågsugn och värma vällingflaskan.

- Hade jag vetat att vittnesstöd fanns tidigare, hade jag nog varit mindre nervös, säger Susanne Backlund, som inte kommer ihåg att hon fått någon information om det inför rättegången, trots att både sådan information och kontaktuppgifter ska följa med kallelsen.

I Sverige har alla vittnesplikt, alltså skyldighet att vittna under ed om det inte finns giltiga skäl att avstå. Det finns en tendens att färre vill vittna. I den så kallade Max-rättegången i januari kallades till exempel 22 vittnen, men bara 20 kom. Tendensen kan till viss del bero på hot, så kallat övergrepp i rättssak, som förra året ökade med nio procent i landet och räknas som ett allvarligt brott.

Trygga vittnen blir bättre vittnesmål

De som är vittnesstödjare ger både medmänsklig och praktiskt informerande uppbackning och har avlagt ett tystnadslöfte. De får inte diskutera målet med vittnet och vet sällan mer än brottsrubriceringen.

Håkan och övriga vittnesstödjare börjar morgonen med att hämta en lista i receptionen över dagens vittnen. Med vittnesstödsbrickan på bröstet letar de upp personerna när de anländer och kollar läget. Ett vittne som känner sig tryggt ger ett bättre vittnesmål.

- Det måste vara hemskt att inte veta något om vad som väntar när dörrarna till rättssalen öppnas, säger Katrin Lundgren, en av vittnesstödjarna. Vi förklarar upplägget, att alla fokuserar på dig som vittne och att domaren berättar vad du ska säga när du ska svära ed.

De visar en bild på rättssalen och berättar var vittnet och de olika parterna sitter. De berättar också att rättegången videoinspelas för hovrätten om domen skulle överklagas, samt att filmen raderas när domen fått laga kraft.

När vittnesmålet är över försöker de stämma av igen. Efter varje insats sätter stödjarna sedan en pinne i statistiken, förra året blev det nästan 700.

 

"Bara svara på frågorna"

Tarmo Makslahti är vittnesstödssamordnare i Umeå. Som tidigare stödperson i brottsofferjouren var steget att bli vittnesstödjare inte så långt eftersom grundutbildningen är densamma.

Själv saknade Tarmo vittnesstöd när han skulle vittna två gånger i början på 90-talet.

- Jag vet att det hade varit väldigt skönt att få vittnesstöd. Som tur var kunde en vän som var tulltjänsteman hjälpa mig. Han sa: »Det är bara du går dit. De gillar inte att man pratar runt omkring, svara bara direkt på frågorna«, minns Tarmo och ler lite.

- Det är bra att berätta för vittnet att advokater kan vara tuffa och upprepa samma fråga, sedan kanske även åklagaren frågar samma sak, säger han.

Ibland kan det vara ett tiotal vittnen i en rättegång.

- Då får vi försöka hjälpa dem i tur och ordning, andra dagar blir det inget alls, eller så flyttas förmiddagens fall till eftermiddagen och den som haft passet får rapportera till nästa vittnesstödjare. Det kan vara en påfrestning för vittnet att målet skjuts upp, säger Tarmo Makslahti.

 

Forskare, ljudtekniker och diakon

Umeå har ett tjugotal vittnesstödjare, några engagerar sig en halvdag i månaden, andra två i veckan. Ett tiotal blev nyligen färdigutbildade.

- Det var en mycket givande utbildning. Dagarna var utportionerade under hela hösten så kunskaperna hann sätta sig mellan, säger Katrin Lundgren.

De fick lyssna på åklagare, poliser och föreläsare på brottsoffermyndigheten och diskutera fallstudier. För att bli vittnesstödjare behöver man vara en trygg lämplig person. Yrke eller erfarenhet spelar nästan ingen roll. I stödgruppen finns en forskare, en allkonstnär, en ljudtekniker och en diakon.

- Intresset är avgörande. Det är bra med skilda erfarenheter i gruppen och att personerna vill engagera sig långsiktigt. Åldrarna är spridda, men ingen är purung, många är livserfarna pensionärer, säger Tarmo Makslahti.

Håkan Andersson är en av dem.

- Jag ville lära mig något nytt som pensionär. Tidigare jobbade jag på universitetet som lärare och forskare på speciallärarutbildningen. Många av oss pensionärer vill göra samhällsnytta, något meningsfullt, säger han.

 

Nytt vittnesrum i vår

Lite så var det också för Katrin Lundgren som dock har långt kvar till pension.

- Jag ville göra något ideellt som kompletterar mitt övriga liv. Det är dessutom allmänbildande och spännande med en dynamik som jag gillar. Blir jag nervös försöker jag fokusera på vad jag ska göra i stället för på mig själv, då brukar det släppa. Tidigare satt jag i stödtelefon på Bris, nu vill jag träffa människor öga mot öga.

Umeå tingsrätt har renoverats i vinter och får snart nya salar för Miljödomstolen och en säkerhetsingång. Troligen placeras också en Migrationsdomstol här nästa år.

Nu i vår får tingsrätten dessutom ett efterlängtat vittnesstödsrum som ska fungera som avskilt väntrum och en lugn vrå för vittnesstödssamtal.

Senast uppdaterad: 29 mars 2012

Dela

»Här sitter du« visar vittnesstödjarna för vittnen som kallats till Umeå tingsrätt.

Bild: David Dahlberg

I Sverige gavs vittnesstöd första gången 1995 i Växjö. Brottsoffermyndigheten, Domstolsverket och deras lokala organisationer fick i uppgift 2000 att starta vittnesstöd där det inte fanns. I Umeå startade den år 1999.

Bild: David Dahlberg

- De flesta kommer och vittnar fast de inte tycker om det. Då finns vi här och gör det lite enklare, säger Tarmo Makslahti.

Bild: David Dahlberg

Vittnesstöd

Rättegångsskolan - Så funkar det i en rättssal!

Brottsoffermyndigheten om vittnesstöd

Spira om: Vittnen

Spiras nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress och klicka på Prenumerera, så får du vårt nyhetsbrev direkt i din mailbox!