Text Erika H Magnusson | 29 mars 2012

Kategorier: Recept 

De lagar och äter vegansk, ekologisk och rättvisemärkt mat tillsammans i köket i Umeå stads kyrka. Så går de en trappa upp för att fira veckomässa och avslutar med att prata utifrån ett kapitel i boken En rimligare värld.

Åsa Svanbäck är först på plats och börjar göra pajdegen. Maria Burman tar sig an mango- och dadelbollarna, medan Åsa fräser lök och rör ihop med den lätt kokta grönkålen och övriga ingredienser, innan hon lägger allt i pajskalet som nu hunnit förgräddas.

Johanna Nordgren sitter och läser kapitlet de ska tala om senare i kväll. Boken är utgiven av Brommadialogen i ett projekt för att knyta samman människans behov av helhet med engagemang för omvärlden. Förra våren, när de läste Annika Spaldes I vänliga rebellers sällskap var det fler med i gruppen.

- Maria och jag hade tänkt länge att vi skulle starta något sådant här, berättar Åsa Svanbäck. Annars blir det vid fasteperioderna man tänker på maten.

- Vi har olika ingångar till varför vi är med. Jag försöker vara vegan för djurens skull. Jag vill inte äta mina vänner och är emot djurindustrin, säger Maria Burman, präst i församlingen. Elin Gustafsson som är bortrest i dag har ett teologiskt perspektiv.

 

"Allt hänger ihop"

Åsa drevs först mest av miljötänket men sedan alltmer av tankar kring att inte göra våld på något.

- Fast det gör jag ju, dödar myggor och så, medan Maria föser bort dem försiktigt, säger Åsa och de skrattar samtidigt som pajen skickas runt bordet.

- Den blev lite rinnig. Det svåra med en
veganpaj är att det inte tar ihop så lätt utan ägg. Det kanske blev mycket havremjölk också, noterar Åsa.

Deltagarna konstaterar att veganmat behöver mer kryddor än annan mat. Men konsistensen och smaken av det tunna, spröda skalet och valnötterna kompletterar röran med tofu och den milda grönkålen bra.

- Jag tror att de om 200 år kommer att säga att det var grottmänniskor som åt djur, säger Maria Burström och samtalet spänner över lyckligt skjutna älgar och trädkramare.

- Det hänger ihop, vördnaden inför allt skapat, människan, naturen och djuren, säger Johanna. Jag försöker hitta ett sätt att leva i harmoni med skapelsen och får inspiration av att träffa andra med liknande tankar.

 

Befriande känsla att avstå

Det har blivit dags för kaffe och rawfoodbollarna, som egentligen inte är riktig veganmat eftersom det är honung i. Maria Burman tycker ändå de är perfekta nu när hon dragit ner på raffinerat socker.

De pepparkaksbruna godbitarna intas ganska snabbt eftersom det snart är mässa. I kväll håller Maria Burman i den så hon går upp i förväg och byter om. Den enkla vardagsmässan firas i lillkyrkan. Efteråt sätter gruppen sig i Martasalen för att prata om kapitlet Till sist måste vi ändå välja.

- Det var intressant med psykosyntes. Jag tänker alltmer att jag är en del av allt, att det jag gör får konsekvenser. Jag tycker det kan bli lite egocentrerat när det blir mycket om att hitta sig själv i boken, säger Åsa.

- Samtidigt kan jag ibland tycka att det räknas som lite fult i kyrkan att hitta sig själv, säger Maria och samtalet glider vidare in på kriser, rädslor och kärlek som drabbar. De konstaterar även att det kan bli lite väl många inte.

- Inte äta kött, inte överkonsumera. För mig är det viktigt att det landar i en befriande känsla att avstå, säger Åsa och får medhåll.

Senast uppdaterad: 29 mars 2012