Spira

Brudkronan i Backens kyrka skänktes 1943 av JM och Pauline Bäckström då deras dotter Margit gifte sig. Margits brorsdotter Solveig var brudnäbb. Drygt 20 år senare, 1965, gifte sig Solveig med Bo Andersson och använde då släktkronan. Bild: Jan Lindmark

Prinsessa för en dag?

Brudkronan gör comeback. Den som inte vill virka en själv kan köpa en personlig krona. Eller låna en i äkta guld eller silver i fyra av Umeås kyrkor. Det sistnämnda gjorde Maria Persson, vars morfars föräldrar skänkte brudkronan till Backens kyrka.

Enligt bröllopsmagasin och andra förståsigpåare är brudkronan på väg tillbaka. På modebilder syns brudar med krona, i handarbetsbloggar finns mönster på kronor att göra själv och i bröllopsforum ställs allt fler frågor om brudkrona. Med det stora intresset för vintage, äldre smycken och traditioner tycker bland andra smyckeskonstnär Sofia Wåhlin att brudkronan borde få ett uppsving. Men någon riktig rusning verkar det inte vara tal om.

- Många är intresserade av krona, men när det väl gäller väljer de oftast någon lägre tiara, säger Sofia, som gör betydligt fler tiaror, hårspännen och andra smycken i sin verkstad på Haga.

Inte heller kyrkorna märker av ökat intresse för att låna församlingens brudkrona.
- Ingen vet om att den finns, så ingen frågar efter den, konstaterar David Bergquist i Tavelsjö.

 

Backens guldkrona populärast

Förutom den prinsessliknande kronan i Tavelsjö kyrka från 1955 finns brudkronor i Umeå stads, Backens och Tegs kyrkor. Äldst är den från 1937 i Umeå stads kyrka. I Vännäs finns två brudkronor, varav en från 1800-talet. Precis som med nattvardssilver ska kronorna användas i »sin kyrka« och lånas vanligtvis inte ut för vigslar på andra platser.

Mesta tiden står de dock kvar i kassaskåp och arkiv. De tre 60-talskronorna i Tegs kyrka, varav två är designade av Harald Garmland som även gjorde ljuskronan och altartavlan, plockas i stort sett bara fram på Öppet hus och jubileum. Vaktmästare Ivica Corluka kan bara minnas ett tillfälle de senaste tolv åren som en brud använt en av kronorna, samma som hennes mamma använde vid sin vigsel.

Vaktmästare Anders Lundmark tror att kronan i Umeå stads kyrka lånats ut en gång under senaste tre åren.

Kronan i Backens kyrka används dock ungefär en gång per sommar. Den är också den enda i Umeå som det går att hitta information om på webben. Kronan i guld och silver med stenar av akvamarin, safir, turmalin och rubin skänktes av byggmästare jm Bäckström och hans fru Pauline för nästan 70 år sedan. Dottern Margit invigde kronan 1943 och blev den första av tre generationer som hittills använt brudkronan. Barnbarnet Solveig Adolfsson gifte sig 1965 i släktkronan, precis som hennes systrar.

För Solveigs dotter Maria - som gifte sig 1998 med Christer Persson - var valet dock inte självklart.

- Det där prinsesstuket kändes inte som jag, men ju mer jag tänkte på det desto roligare kändes det med historien bakom. Det är fint att mamma och andra släktingar också haft den, säger Maria, vars syster sedan också använde brudkronan.

  

Skirt och romantiskt

Just associationen till prinsessor är ofrånkomlig när det gäller brudkronor och talar nog både för och emot att dagens brudar ska välja krona. Det finns inte många tillfällen i livet att vara prinsesslika så krona kan vara ett sätt att ta chansen. Samtidigt kan prinsessbegreppet förknippas med stereotyper och osjälvständighet.

Det upplever i alla fall Sofia Wåhlin, Själa smyckeskonst, som dock tycker att kronorna hon ser i bröllopstidningar och forum ofta är fräcka och tuffa. Själv gillar hon kontraster och vill kombinera tufft med skirt och romantiskt. Hon har två visningskronor och anpassar dem till varje brud. Det kan handla om att ta igen en form från klänningen eller en färg från buketten.

Inför det här reportaget gjorde Sofia Wåhlin en tredje krona. Den lite busiga kronan med pärlor och gröna organzaband finns på Spiras baksida. Sofia inspirerades bland annat av bilder på de sex brudkronorna från kyrkorna i Umeå.

- Vilka fantastiska kronor och vilket kulturarv! Det är verkligen häftigt hur olika de kan se ut, säger Sofia som själv gör sina kronor av försilvrad tråd, halvädelstenar, sötvattenspärlor och glaspärlor.

 

Krona i godispapper

Genom tiderna har brudkronor gjorts i alla tänkbara material - björkrötter, tyg, blommor, spets. Och godispapper.

- Man tog helt enkelt vad man hade som glittrade, berättar Kristina Ersviken, hemslöjdskonsulent i Västerbotten.

Kristina tycker att brudkronan borde stå inför en renässans och nämner ett par lokala hemslöjdare som gör kronor. Gunnel Eriksson i Botsmark använder björkrötter och Lena Larsson har gjort en brudkrona i återbruk med pärlor och spets. Den sistnämnda var utställd i Hemslöjdens fönster tidigare i vår.

För även om inte brudkronor används vid vigslar särskilt ofta är de väldigt populära i utställningar och skyltningar. Och skyltexemplar i guldsmedsaffärer kan även hyras ut till hugade spekulanter.

 

ar1203c_brudkrona

Vännäs församling har tre brudkronor. Den till vänster är i förgyllt silver från 1955 och skänktes av en syjunta. De två äldre är från 1800-talet. En av dem återlämnades för fem år sedan av barnbarnsbarnet till Johan Gustaf Thelberg som var kyrkoherde 1865-1884. Hans dotter brukade hjälpa till vid »brudklädning«.

ar1203e_brudkrona

Tegs kyrka har tre brudkronor. De två vänstra är formgivna av Harald Garmland. Den höga i förgyllt silver skänktes 1969 av Lotten och Gunnar Lindén. Den lägre i silver och glasovaler skänktes av Centerns kvinnoförbund 1968. Den tredje kronan är designad av B-Å Sandberg och skänkt av Hanna och Konrad Pettersson 1966.

Senast uppdaterad: 31 maj 2012

Dela

Solveig Bäckström med brudkronan från Backens kyrka och Bo Andersson

Tavelsjö kyrka har en brudkrona från 1955 i förgyllt silver med vitgrå och gröna stenar och symbolerna kors, hjärta, blomma och fågel.

Silverkronan i Umeå stads kyrka skänktes av »Kyrkoherde Einar Siléns konfirmander 1937«.

Bild: Peter Lindegren

Brudkronor

Brudkrona är en huvudprydnad som bärs av bruden vid vigseln. Sedan 1500-talet har brudkronor använts i svenska kyrkor. Kronan, slöjan och buketten var tecken på att bruden var drottning för en dag. Kronan var också symbol för renhet och kyskhet inspirerad av Marias, »himladrottningens«, krona. Både drottning Silvia och kronprinsessan Victoria bar Kamédiademet som brudkrona vid sina vigslar.

Mer om brudkronor och beskrivningar på mer spektakulära varianter finns i boken "Krona och krans - smycka till fest och bröllop".

Spiras nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress och klicka på Prenumerera, så får du vårt nyhetsbrev direkt i din mailbox!