Varför kommer de tre vise männen inte fram till Jesusbarnet? Och varför börjar de gräva? Lisa Tegby berättar om en annorlunda krubba som är vardag för vissa.
Text Lisa Tegby | 31 maj 2012
Kategorier: Vardagstankar
Inte för att det är säsong för de tre vise männen så här i
pingsttider. Men jag har tänkt på dem i vår. Jag var nämligen i
Betlehem för ett tag sedan.
Hemma har jag en krubba från Betlehem. Den står framme i mitt
arbetsrum året om. Den är lite speciell. Eller också är den väldigt
verklig. Josef, Maria, barnet och herdarna finns där. Och de vise
männen. Men de kommer inte fram till barnet, utan hindras av en hög
mur.
Vid den där muren firade vi gudstjänst i mars. För muren är inte
bara några olivträbitar i en krubba. Den är en åtta meter hög
betongfasad som stänger inne och stänger ute. Den är byggd i strid
mot folkrätt och internationell lag.
För att passera muren måste man visa tillstånd. Svenskt pass
gick bra. Vi blev kontrollerade men kom snart igenom i turistkön. I
den palestinska kön tar det oftast timmar, också för dem som ska
igenom till sitt arbete varje dag.
I Betlehem träffade jag människor som aldrig varit utanför
muren. "Om tusen år kanske..". sa någon. Det finns mycket missmod.
Men jag träffade också de som bar på hopp. De som organiserade
sociala projekt och ville berätta. Som bad och ordnade fest. De som
trodde på sin och andras värdighet. "Muren ska bort i morgon" sa
de.
Jag tänker på Berlinmuren. Så mycket grått missmod. Men några
bar hoppet. Och plötsligt hände det. Men det var inte plötsligt.
Förändringen hade grott i det tysta. Och så tänker jag på våren.
Jag blir lika förvånad varje år. Plötsligt är det ljust. Och under
snön har nya livet förberetts.
I julas fick jag ett kort med de vise männen och muren. De hade
stigit av sina kameler och med små spadar börjat gräva sig in till
barnet.
Tappa inte hoppet. Och stöd dem som bär det. Var med och gräv,
om än med små spadar.
Senast uppdaterad: 31 maj 2012

Lisa Tegby
Bild: Peter Lindegren

Publicerad i Spira
Nr 3 2012
På webben
31/5 2012