Spira

Kristoffer Fredriksson är ordförande i Umeås Kristna fredsförening. Bild: David Dahlberg

Ickevåld kräver träning

Osannolikt nog heter Kristna fredsrörelsens ordförande i Umeå Kristoffer Fredriksson och bor på Fridhem.
– Ickevåld är att leva den värld du vill se, säger han.

Kategorier: Spira möter 

- Få saker är så kraftfulla som att leva trovärdigt och inspirera andra. Det är förstås inte så enkelt och därför kan det också vara lite ångestladdat att hamna i fokus för de här frågorna, säger Kristoffer, som svarade ja till intervjun på stående fot men nu bävar lite för att målas upp som fredsguru.

Han medger däremot utan omsvep att han är en riktig byråkrat, just nu en föräldraledig sådan från Nordmalings kommun. Ettåriga Signe ligger och sover i vagnen utanför köket där vi sitter.

- Jag känner inte riktigt igen mig i beskrivningen som aktivist i bemärkelsen världsomvälvare. Jag är långsam då jag värderar och kommer fram till mina perspektiv, fortsätter Kristoffer och ställer fram toscakaka och kaffe.

- Ska man ta den kristna tron på allvar gäller det nog ändå att skrida till handling, säger Kristoffer. Särskilt med tanke på att vi har det så bra här i Sverige. Tron tydliggör för mig att jag har ett ansvar för vad jag gör och inte gör för »dessa mina minsta…« Till exempel människor som lever under förtryck eller i skuggan av en konflikt.


En viktig pusselbit har landat

Med engagemanget i Kristna fredsrörelsen har en viktig pusselbit landat för Kristoffer som en period sökt ett sammanhang där han vill lägga sin drivkraft. Ivern till engagemang tror han är en följd av uppväxten i en pingstpastorsfamilj.

- Det är en »gör det själv-kultur« i frikyrkan, eftersom det är få anställda. Det har jag med mig. Jag ser också Jesus som en förebild inom ickevåld. Han visar på alternativa vägar att lösa konflikter. I en situation med en äktenskapsbryterska avstyr han exempelvis stenkastning utan att använda våld.

Bland förebilderna finns även Kristoffers föräldrar som smugglat biblar i gamla Rumänien och arbetat mycket med ett projekt i Kongo. Kristoffer, frun Johanna och några till startade Umeås Kristna fredsgrupp före jul 2012. Makarnas intresse vaknade i samband med att de efter tips om en kurs i ickevåld, anmält sig och börjat läsa utskick.

- Innan trodde jag att ickevåld var en passiv icke-aktivitet, att hålla sig ur vägen, när det i själva verket kan vara tvärtom.


Besökte Israel-Palestina

Kursen innebar bland annat en resa till Israel-Palestina.
- I Jerusalem träffade vi organisationer med ickevåldsmetoder som jobbar för fred, samförstånd och kulturutbyte på olika sätt, bland annat som följeslagare.

Ett besök i Hebron på Västbanken blev en ögonöppnare. I stadens centrum finns en israelisk bosättning som skär genom allt. Husen kan vara en marknadsplats på bottenplan och sedan hyras av en israelisk bosättare på första våningen. Enda vägen ut ur området går genom en av Israel bevakad check-point.

- Det är 500 bosättare, men 2 000 soldater. Att se något sådant kan knappast lämna någon i samma skick som innan. Tidigare brukade jag ha en mer genom-diplomatisk hållning och betona att alla har sin skuld, på den punkten förändrades jag efter Hebron.

Ickevåldskursen gav möjlighet att diskutera, reflektera och möta förebilder.
- Vi insåg snart att det finns en kraft i icke-våld som metod och livsstil, säger Kristoffer.

Ett första steg kan vara att bli medveten om egna traditionella förhållningssätt som vi ofta har med oss. De kommer till uttryck i tankar som »om jag bara är stor och stark klarar jag mig.«  Vi är uppvuxna med föreställningen att våld finns som en sista utväg, i internationella relationer åtminstone.

- Tänk om vi kunde arbeta bort tanken på krig och våld som accepterad lösning. Det skulle tvinga oss att hantera krissituationer i världen på ett annat sätt.

 
Lär ut freds-verktyg

Kristoffer tror inte vi kan förändra allt över en natt men Kristna fredsrörelsen arbetar för minskad vapenexport och för att insatser ska förskjutas från militära till civila. Han berättar att den arabiska våren till stora delar var inspirerad av ickevåld. Många hade läst den amerikanske fredsaktivisten Gene Sharps From Dictatorship to Democracy.

Kristoffer plockar gärna fram Gandhis fredsbeskrivningar och återkommer till fred som något befriande och möjligt. Det finns ingen väg till fred, fred är vägen. Därmed inte sagt att den bara ramlar över oss, vi måste ständigt ta den till oss.

- Vi är så vana att tänka att våld kräver träning. Det skulle anses klandervärt att skicka otränade militärer och poliser på uppdrag. Att ickevåld skulle kräva träning och metoder är en ovan tanke, säger han.

Kristna fredsrörelsen lär ut en »verktygslåda« med metoder för konfliktsituationer - KAOS, som handlar om att konfrontera, avleda, omtolka roller eller stödja.

Om det finns en underliggande negativ ton eller rasistiska tankegångar exempelvis i fikarummet på jobbet, skulle Kristoffer välja första alternativet, att konfrontera.
- Om situationen inte är så upptrappad kan det vara bra att lyfta och medvetandegöra. Jag har själv provat att konfrontera vid några tillfällen.


Tabu lägga sig i

Om det gäller att vinna tid är ett bra sätt att avleda.
- Vid en krisartad situation som måste avblåsas direkt gäller det att få »förtryckaren«, eller båda parter, på andra tankar. Till exempel kan du som utomstående skrika till oväntat.

En tredje metod är att omtolka roller. Den som bråkar kan få en ansvarsuppgift, kanske rent av en hjälteroll. Kristoffer berättar om en dam som avbröt en hotfull situation på en tunnelbanestation genom att gå fram och be gärningsmännen hjälpa henne att hitta vägen. Något annat som ger effekt är att gå in med stöd, och verkligen se konfliktmakaren som person och hans eller hennes livssituation. 

Att lägga sig i människors sätt att leva är lite tabu i Sverige, menar Kristoffer.
- Vi är öppna så länge ingen försöker påverka hur vi lever i vardagen, så länge vi pratar i generella termer utan att beröra enskilda. 

Under sin uppväxt upplevde han själv att vi har starka normer som det gäller att inte bryta. Hans familj bröt tydligt från normen genom att vara uttalat kristen.
- Jag upplevde det starkast då. Ryktet föregick mig och det fanns en stor misstänksamhet. Folk kunde komma fram och vara aggressiva innan de lärt känna mig.

Kristoffer river ett äpple till Signe som precis har vaknat. Han berättar att han och Johanna håller föreläsningar och bland annat har besökt två skolor.
- Det är ingen tvekan om att det är värdefullt för barn och unga att få nya perspektiv och möjlighet att träna ickevåld. Men det är ett svårt område och unga kan inte avkrävas samma ansvar som vuxna, säger han, samtidigt som lillan börjar smacka belåtet.  

 

Den 21 september firas Internationella fredsdagen.

Senast uppdaterad: 5 september 2013

Dela

Kristoffer med dottern Signe på armen.

Bild: David Dahlberg

Senast jag

... fick en kram Tidigare i kväll, av min dotter Signe som just skulle sova.

... skrev en autograf För sex år sedan, i Aspås kyrka i Jämtland, på turné med ett numera avsomnat band.

... besökte en kyrka Förra söndagen. Carlskyrkan.

... stängde av mitt i filmen I förrgår. »Magnolia«. Bra film men 3,08 är långt.

... njöt av livet Varje dag efter första kaffekoppen.

... hade en låt på hjärnan I förmiddags. »Här dansar herr Gurka!« Annars är det tyvärr mest jullåtar.

Tips för vardagsfred

  • Kommunicera mycket med människor, inte minst dem du lever med. Kom ihåg att det finns ett värde i att vi tänker olika, förmedla det även till barn.
  • Träna på att förstå hur andra tänker.
  • Försök bli medveten om traditionella förhållningssätt du har med dig, som kommer till uttryck i tankar som »om jag bara är stor och stark klarar jag mig«.
  • Träna på verktygslådan KAOS: konfrontera, avleda, omtolka roller eller stödja.

Spiras nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress och klicka på Prenumerera, så får du vårt nyhetsbrev direkt i din mailbox!