Spira

Tre månader var Stina Nordin på praktik på behandlingshemmet för unga tjejer i USA. När hon tänker tillbaka påminns hon om bibelordet: »Jesus sa: Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig.« Bild: Stina  Nordin

Stina fick ny bild av livet

Det är aldrig för sent att börja om. Det inser fotograf Stina Nordin från Umeå efter tre månaders volontärarbete på ett behandlingshem för unga tjejer i USA. Med sig hade hon förstås sin kamera.

ar1303b_stina_collage

Den tunga entrédörren öppnades försiktigt och en doft av nylagad mat mötte oss. Vår handledare klev in först och fortsatte till ett stort allrum. Kring de runda små borden satt tjugofem unga tjejer och småpratade. Vid vår ankomst tystnade de, nyfikna på vilka som just klivit in i rummet med pastor Caleb: Det här är Hilda och Stina, de är praktikanter från Sverige och ska vara här med oss i tre månader. Hans ord fick mitt hjärta att dunka ännu hårdare.


Jag hade rest i tjugo timmar, över hela Atlanten, för att nu stå i allrummet på ett behandlingshem för unga tjejer i USA. Lilla jag, som för några månader sedan knappt fattat att det fanns människor utanför Björkarnas stad, skulle nu bo i ett land med 314 miljoner invånare och ett språk jag endast använt mig av i skolan. 

Jag och Hilda hade länge förberett oss för denna resa, som en del av vårt år på Götabro bibelskola. Vi längtade till att tjäna Guds rike genom praktiskt arbete under tre månader. Vår praktiktid skulle spenderas på ett behandlingshem för unga tjejer som hamnat fel i livet, kallat Kansas City Girls Home.

De tar hand om tjejer som har problem med allt från promiskuitet och drogmissbruk till självskadebeteenden. Problem har gjort deras nuvarande situation ohållbar, och de sätts på centrets behandlingsprogram av föräldrar eller nära släktingar i ett försök att komma ur de dåliga mönstren. På centret får de börja om och utvecklas till starka kvinnor i en miljö av kärlek och disciplin.

Ganska snabbt stod det klart att dessa månader skulle prägla mig på djupet. Att leva så tätt inpå 25 tjejer som stannat upp sina liv för 15 månaders livsreflektion kan inte lämna en annat än djupt berörd.

Dag efter dag hör vi hur tjejerna tampas med livets svåra frågor som tro, självbild och drömmar. Vi ser hur deras svåra, men ärliga, kamp mot ett bättre liv ger resultat. Gud har skapat tjejerna med så många fina egenskaper! Egenskaper som får blomma ut mer och mer var dag och blir till glädje för alla omkring.

Att se denna förändringsprocess gör mig tacksam och glad, samtidigt som den sätter ljus på mitt egna liv och får mig att börja reflektera. Livet är så oberäkneligt, med små marginaler som avgör hur livet utvecklas.

Det kunde lika väl ha varit jag om jag växt upp under samma förhållanden. Jag tackar Gud varje dag för förlåtelsen, som gör att vi alltid kan förändras och börja om. Det spelar ingen roll om man är i ett behandlingprogram på Teen challenge eller om man kommer från lilla Umeå. Nåden är lika stor för oss alla och det är aldrig för sent att börja om.

Senast uppdaterad: 23 maj 2013

Dela

Spiras nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress och klicka på Prenumerera, så får du vårt nyhetsbrev direkt i din mailbox!