Spira

Anna Galvina i Tavelsjö är journalisten som gärna målar, renoverar gamla möbler och lagar mat. Nyligen målade hon om ett kök i Carl Larsson-stil åt en kompis. Bild: Malin Grönborg

Till Tavelsjö från Riga för kärleken

Anna Galvina har en egen kolumn i Rigas mest lästa tidning. Nu bor hon i Tavelsjö, bevakar Umeå som kulturhuvudstad men är också kyrkvaktmästare och håller i en målargrupp.

Kategorier: Spira möter 

Det är tisdagmorgon och snart börjar Öppna förskolan i Tavelsjö församlingsgård. Anna Galvina kommer ner för trappan i foajén och visar en väggmålning i barnlokalen intill som hon målade i somras. Det är fantasy med influenser från Harry Potter. Arbetslaget röstade fram »dvärgar och drakar-motivet« efter att ha sett skisser och resultatet blev till belåtenhet.

- Jag ville att det skulle finnas mer att upptäcka med tiden, säger hon och visar två mindre bilder i en hylla. Varma färger behövdes, och med tanke på att barnen är här mest under det mörka vinterhalvåret var det också viktigt med ljus, säger Anna Galvina.

Efter beskådandet av målningen tar vi kaffe från automaten och går en våning upp.

Anna Galvina berättar hur det kom sig att hon hamnade i Tavelsjö. Hon har en flickvän som är danska med svenskt påbrå och som hade en längtan till norra Sverige. De tyckte att det var enklast att flytta till en plats som var lika ny för båda, vilket uteslöt Lettland och Danmark. Tavelsjö passar också bra för sonen.

Nu har de bott här i 1,5 år och sedan i våras jobbar Anna Galvina deltid i kyrkan där hon både är vaktmästare och leder en målargrupp.

Att hon skriver och bevakar kultur har mycket att göra med hennes uppväxt i Riga. Föräldrar, släkt och andra runtomkring var konstnärer och arkitekter. Anna Galvina tog sina första konstlektioner redan som sjuåring, började snart konst-grundskola och läste sedan Theory of Culture vid Lettlands Kulturakademi. I tonåren skrev hon poesi, uppmuntrad av en lärare och av sin pappa som är poet.

Vid 14-års ålder publicerades Anna Galvinas dikter för första gången och hon blev intagen i New writers association vid 16.

- Även om det låter så, är jag inte poetisk nu utan trött, avbryter sig Anna Galvina, tar av sig glasögonen och gnuggar ögonen med ett skratt. Vi flyttade nämligen till ett större boende i går och bar saker hela kvällen.

Hennes utbildning och känsla för språk tror hon är främsta orsaken till att hon kommit att skriva i en av Lettlands största dagstidningar, Latvijas Avize. I år har hon en egen kolumn ungefär två gånger i månaden.

Förr var hon frilans och bevakade utöver kultur och modern konst även innovativa nya företag, sociala frågor, allmänna nyheter och skrev porträtt.

- Men det skulle ta mig 20 år att lära mig skriva så på svenska. I Lettland får vi ungefär en femtedel av en svensk lön, så här måste jag försörja mig på annat sätt, säger hon.

 

Favoriterna under året

Under det här året har kolumnen exempelvis handlat om kulturhuvudstadsinvigningen, gitarrmuseet Guitars, modern dans på Norrlandsoperan, utställningar på Bildmuseet, Littfest, Skulpturparken och operan Elektra.

- De lyckades bra med att förmedla symboler med rörelser och visuella effekter, som med blodet och graven. Det gav definitivt en känsla av tragedi.

Kultur hon uppskattat mycket under året har inte alltid passat tidsmässigt till kolumnen. Anna Galvina älskar Bildmuseet och åker dit så ofta hon kan. En favorit var Thilo Franks installation "Phoenix" med speglarna och den stora gungan.

- Det var ett försök att skapa oändlig plats, väldigt smart både poetiskt och tekniskt. Konst som fångar en känsla och ger ett intryck gillar jag. All bra konst har också en rytm i sig.

Anna Galvina nämner också sommarens slöjdutställning på Gammlia, Sune Jonssonsällskapets stipendiat Inta Rukas utställning och litteraturfestivalen Littfest där hon fick träffa de lettiska poeterna Liana Langa, Guntars Godins och Juis Kronbergs. Hon uppskattar också hur Norrlandsoperan ger mer utrymme för modern dans än de flesta andra operor i Europa.

Konsten hon rekommenderar varmast i Riga finns under den stora gågatan, i källare under den gamla delen av staden.

- De som väljer ut och köper in konst till Riga art space gör det riktigt bra. Det finns också vissa kreativa kvarter centralt med konst på frammarsch, säger hon.

 

Poeter hamnade i fängelse

Det är svårt att jämföra Riga, som är en huvudstad i storlek med Stockholm, med Umeå. En skillnad är att det saknas cykelvägar där även om de nu börjat göra fler. Anna Gavina bodde alltid inom en radie av två mil från centrum och hörde till dem som cyklade.

- Det var inga söndagsutflykter utan till att cykla på motorvägen. I Riga är det tung trafik också centralt, säger hon.

En annan stor skillnad är förstås det postsovjetiska inflytandet.

- På vissa håll i Lettland är hälften av befolkningen rysktalande och många inhämtar sin information från Putins propaganda. Bristerna i den demokratiska traditionen är stora och det är mycket dåligt med till exempel gayrättigheter, säger Anna.

1918-1939, när Annas far- och morföräldrar var små, hade Lettland bra år. Invånarna hade rättigheter och Riga var ett handelscentrum. Så kom Sovjets ockupation 1939. All konst skulle rosa Stalin och Sovjetunionen.

- Poeter som skrev för poesins skull om kärlek eller blommor hamnade i fängelse. De som skrev kritiskt om regimen avrättades.

Paradoxalt nog stärkte det kulturen som fick en allt viktigare roll för många människor.

- Artister lärde sig att på olika vis kommunicera med symboler, alla människor lärde sig och letade symboler i konsten.

Hon säger att hennes religion eller tro är i en ständig förändringsprocess.

- Så länge jag inte säkert kan säga att Gud inte finns är jag troende. Men jag tror mer på Gud än på kyrkan, att vara religiös i Lettland var svårt eftersom regnbågsmänniskor stängs ute, säger Anna.

Under pridefestivalen i Umeå var hon glad över att kunna delta i Regnbågsmässan i Umeå stads kyrka.

Anna tycker att naturen är vacker och inspirerande i Umetrakten och hon plockar gärna svamp.

- Kantareller är mycket vanliga, vi vill hellre hitta karljohan, baravika. Jag såg förresten att de sålde lettiska kantareller här på Coop. I Lettland är svampplockares bilar parkerade bakom varje träd på landsbygden så här års, säger Anna Gavina och skrattar.

Anna Galvinas spalt i lettiska Latvijas Avize: www.la.lv/author/author292

Senast uppdaterad: 30 oktober 2014

Dela

Anna Galvina har gjort målningen på väggen i Tavelsjö församlingsgård som ska passa både småbarn och ungdomar.

Bild: Malin Grönborg

Spiras nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress och klicka på Prenumerera, så får du vårt nyhetsbrev direkt i din mailbox!