Så fort Rolf Appelblad får chansen dansar han gammaldans.
- Det är synd om dem som inte dansar!
Text Eva Gustafsson | 15 oktober 2015
Kategorier: Eldsjälen
Fredagskväll på Kafé Station samlas musiker och intresserade för
att få sig en rejäl dos av gammaldans. Kvällen inleds med en timmes
utlärning. Rolf Appelblad, som är en av instruktörerna, tycker om
blandning av äldre och yngre.
- Medelåldern ökar bland oss som dansar så det är skojigt med de
yngre, säger han. Både musiken och dansen är en del av vår
kulturhistoria och därför är det så viktigt att den lever kvar och
sprids till nya generationer.
Det var i och med Rolfs pension som hans dansande tog fart på
allvar. Han gick med i Björkstalaget och började arrangera kurser
på Sundlingska gården i hembyn Tavelsjö. Även om han är lite av en
ålderman i sällskapet på kaféet känner han sig inte alltid så, för
ibland är det han som får lära sig något nytt.
- Jag har fått ta till mig ett nytt språkbruk. Nu säger jag
förare och följare i stället för kavaljer och dam eftersom personer
av samma kön kan vilja dansa tillsammans.
Styrkan i gammaldansen ligger i den naturliga glädjen i både
musiken och rörelserna, tycker Rolf Appelblad.
- Jag skulle önska att alla kunde få känna den glädjen - det
borde skrivas ut dans på recept!
Senast uppdaterad: 22 oktober 2015
Folkdans på kafé
Umeå
folkmusikförening ordnar regelbundet danskvällar med visstuga
på Kafé Station. Umeås folkmusiker spelar. Kvällen inleds med
instruktion för nybörjare.

Publicerad i Spira
Nr 5 2015
På webben
15/10 2015