"Min jul kretsar kring en och samma berättelse, gamla texter och kända psalmer." Det skriver Kenneth Nordgren i sin julbetraktelse.
Text Kjell-Åke Johansson | 10 december 2015
Kategorier: Krönika
Mera jul. En del vill ha mera av det goda som julen står för.
Mera sällskap och mera mat. Mera tradition och mer av allt. Andra
flyr fältet. Sätter sig i en flygstol för att komma undan, kanske
från kommersen. Kanske är det pressen från förväntningar eller
minnen från tidigare jular.
Själv stannar jag hemma och tar ännu ett varv runt julens
budskap, som i en spiralrörelse kring ett och samma centrum. Och
det är inte en rörelse uppåt mot större och vidare varv. Nej, det
är en spiral nedåt där varven blir mindre och mindre, allt närmare
ett tänkt lod i mitten. Poeten Kristian Lundberg sätter ord på min
julkänsla: "Kristus är ett lod sänkt ned genom mig och
världen."
Min jul kretsar kring en och samma berättelse, gamla texter och
kända psalmer. De skapar stämning, inte minst i kyrkans gamla rum.
Där hemma finns granen, klapparna och ljusen. På olika sätt pekar
de mot samma centrum, en krubba i mitten av julen. Platsen där det
förunderliga tar sin början och allt landar. Där finns mera jul av
det innerliga slaget. När jag stannar upp inför Jesu födelse, och
tar till mig barnets budskap. En jul med mera tid för det viktiga,
för varandra, och mer frid från Gud.
"Kristus till jorden är kommen, oss är en frälsare född." Ur
Stilla natt, Svenska psalmboken 114
Senast uppdaterad: 10 december 2015

Kenneth Nordgren, kyrkoherde Umeå.
Bild: Peter Lindegren

Publicerad i Spira
Nr 6 2015
På webben
10/12 2015