Spira

Ilar till av tillräcklighet

"Jag smakade just på ordet tillräcklig. Det kändes som att dricka vatten efter att länge varit utan." Det skriver Åsa Bergius efter första månaderna i Australien.

Kategorier: Krönika 

Jag smakade just på ordet "tillräcklig". Det kändes som att dricka vatten efter att länge varit utan. För ett ögonblick hittade jag hem till mig själv. Allt var som det skulle.

Egentligen var det inget märkvärdigt som hände. Jag höll på att avsluta en läxstund med min dotter. Hon hade använt sin skrivbok och försökt göra fina marginaler utan att använda en linjal. Det gick sådär, kunde vi konstatera. Så jag sa: "I morgon ska jag köpa dig en linjal, då blir det enklare."

Hon svarar: "Tack mamma, för att du tänker på mig."

Då, precis då, gick det ett il av tillräcklighet genom mig.

Senaste tiden har annars motsatsen stått mig närmast. Den där orosgivande otillräckligheten. Vi har precis landat i en ny tillvaro, i ett nytt land med en ny skola och ett nytt språk. Att vara förälder med de här förutsättningarna är att känna sig otillräcklig. Oftast vet jag inte mer än barnen.

Därför behöver jag ladda ordet med en annan innebörd. Att vara tillräcklig förälder just nu får nog handla mindre om att veta och mer om att bara finnas där, mitt i ovissheten. Ungefär som jag föreställer mig Gud. Någon som i första hand inte finns i mitt liv för att ge svar utan för att gå bredvid. Och det är ju, tröstande nog, mer än tillräckligt.

Senast uppdaterad: 26 mars 2015

Dela

Åsa Bergius, som flyttat till Australien med familjen för två år.

Bild: Ulrika Ljungblahd

Spiras nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress och klicka på Prenumerera, så får du vårt nyhetsbrev direkt i din mailbox!