Spira

Bild: Malin Grönborg

”Jag är inte mindre bi för att jag lever med en man”

Elin Wrethén är en av initiativtagarna till regnbågsmässan, som firas regelbundet i Umeå.
- Som bisexuell bryter jag ju mot normen, men där känner jag mig välkommen som jag är.

Kategorier: Spira möter 

Första gången Spira intervjuade Elin Wrethén var 2002. Artikeln handlade om samtalskvällar i kyrkorna för att bryta den "tystnadens kultur" som rådde kring homo- och bisexualitet. Då var hon engagerad i EKHO, Ekumeniska grupperna för kristna hbtq-personer, och ville bara kallas Elin.

- Situationen var en annan, vi hade varken civilt eller kyrkligt könsneutralt
äktenskap i Sverige, säger Elin, som minns hur det dök upp nyfikna personer på samtalskvällarna bara för att se hur homosexuella såg ut.

De engagerade mötte också öppet verbalt motstånd.

- Det har förändrats i Svenska kyrkan. I dag är det mer öppet. Samtidigt är det viktigt att poängtera att ett visst motstånd finns kvar, även om det inte är i samma omfattning och inte tar sig samma uttryck.

Framför allt finns stora kunskapsluckor, inte minst om bisexualitet. I många sammanhang - inte enbart inom kyrkan - möter Elin fördomar som att bisexualitet inte finns, utan bara är en "fas", en övergång till att bli homo- eller heterosexuell. Föreställningen att bisexuella är promiskuösa och inte kan hålla sig till en partner utan behöver "en av varje kön" är också vanlig.
Eller att en bisexuell person kan välja identitet, antingen vara homo eller hetero, beroende på sammanhang.

- Och det är ju lite hotfullt, för då kan jag ju "välja fel", säger Elin Wrethén.

 

Bisexualitet blir obekvämt

När hon träffade - och senare gifte sig med - en man blev vissa heterosexuella bekanta "överdrivet glada". Samtidigt anade hon viss besvikelse bland somliga lesbiska över att hon inte valde att leva med en kvinna. Hon var osolidarisk och lite av en förrädare.

- Det finns många bi-vänliga personer i hbtq-kretsar, men homonormen är stark och negativa attityder och osynliggörande finns också här, konstaterar Elin. Det var jag inte riktigt beredd på när jag kom i kontakt med rörelsen i 20-årsåldern.

En förklaring till bifobin som ibland förs fram är att bisexualitet betraktas som något tvetydigt. Det visar att sexualiteten inte alltid är statisk och så "antingen eller" som många vill tro. Det gör somliga obekväma, både hetero- och homosexuella. Då kan bisexualitet bli lite känsligt. Men Elin Wrethén vill inte definieras utifrån vem som är hennes partner.

- I såväl ett samkönat som olikkönat förhållande kan en eller båda personerna vara bisexuella. Jag är inte mindre bisexuell för att jag lever med en person av ett annat kön.

Känslan att vara annorlunda och inte riktigt få vara den hon är uppstod redan i tonåren. I biologibokens avsnitt om sexualitet fanns en beskrivning om homosexuella, främst om hur dåligt de mådde och som avvikande. Och så en enda mening om Elin: "Vissa personer är bisexuella."

- Om man hela tiden blir osynliggjord är det väldigt svårt att hitta sin identitet.

Så småningom, på universitetet, hittade hon dock andra böcker. Många andra böcker, om både sexualitet och teologi, som bekräftade att hon inte var ensam. Hon fick ord på saker hon upplevt, som monosexism och bifobi.

- Det blev lättare att hantera när jag upptäckte att det inte var något som bara jag upplevt.

 

Finns få förebilder

Men förebilderna är fortfarande få. Elin kommer bara på två svenska kändisar som kommit ut som bisexuella: artisten Ola Salo och sångerskan och programledaren Kim Kärnfalk. Uttrycket "komma ut" ger intrycket av att det är något som kan göras en gång för alla, men den som bryter heteronormen måste komma ut hela tiden, poängterar Elin.

- Jag har arbetat på ställen där jag inte kunnat vara öppen med vem jag är. Det är jättejobbigt.

I dag arbetar Elin som bibliotekarie och det var under sina studier i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning som hon även dök på andra sätt att tänka när det gäller kristen tro. Innan dess hade hon svårt att hitta argument till stöd för samkönade relationer och kristen tro, även om hon efterhand insåg att de måste finnas.

- Det var inte en aha-upplevele utan mer som en resa, berättar Elin. Det finns ju inte bara ett sätt att vara kristen och hbtq-person, utan olika traditioner.

 

"Min partner råkade vara man"

Själv upptäckte hon befrielseteologi, feministteologi, queerteologi och så småningom ekoteologi.

- De frågorna hänger ju ofta ihop. Jag har hittat en teologisk dimension av frågor som är viktiga för mig, som människosyn, miljöfrågor och social hållbarhet. Vi ska till exempel inte bara ta hand om vår planet, utan vi ska vårda Guds skapelse, berättar Elin Werthén.

På frågan "Tror du på Gud?" svarar hon inte längre ja, utan numera "Varför frågar du?".

- Vissa har bilden av Gud som en rigid, fast person. Så tror inte jag, säger Elin, som mer känner igen sig i teologen KG Hammars språk. Tro är inte att pricka av punkter på en lista, utan mer hur jag väljer att leva mitt liv.

När hon och Alexander gifte sig 2006 var det viktigt att hitta en präst som velat viga Elin oavsett om hennes partner varit man eller kvinna.

- Då fanns inte könsneutrala äktenskap och som bisexuell kunde jag gifta mig enbart för att min partner råkade vara man.

 

Språk som välkomnar

Vigselförrättare var Susanne Dahl. Hon är studentpräst och liksom Elin engagerad i regnbågsgruppen som planerar och håller i de gudstjänster som kallas regnbågsmässor.

- Fokus är att erbjuda en mässa med ett språk där fler kan känna sig hemma, säger Elin. Jag känner mig välkommen utan att behöva dölja något om vem jag är. Jag önskar att det skulle vara så i fler sammanhang.

För även om det inte finns någon tanke att utesluta någon från de traditionella gudstjänsterna finns en historia av kyrkligt förtryck som gör att det inte räcker med att säga "Alla är välkomna!"

- För trovärdighetens skull måste kyrkan jobba med ett inklusivt språk, men också ge olika tolkningar, som queerteologiska, mer plats i de vanliga gudstjänsterna, säger Elin.

De senaste tio åren har Elin varit engagerad som förtroendevald för nomineringsgruppen Posk i Svenska kyrkan. Vid kyrkovalet 2005 valdes hon in i Umeå stadsförsamlings kyrkoråd och vid det senaste valet fick hon plats i kyrkorådet för hela Svenska kyrkan i Umeå. Den här mandatperioden hoppas hon på en obligatorisk utbildning i hbtq-frågor för all personal.

Senast uppdaterad: 12 februari 2015

Dela

Elin Wrethén.

Bild: Malin Grönborg

BI-ordlista

ar1501b_elin

Bisexualitet = En bisexuell person har förmågan att attraheras sexuellt och eller emotionellt av personer av samma och andra kön. Men inte nödvändigtvis lika mycket, på samma sätt eller samtidigt.

HBTQ = Homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner.

Bifobi = Rädsla, hat eller negativa attityder mot bisexuella och bisexualitet.

Monosexism = Att förutsätta att en person är antingen homo- eller heterosexuell.

Regnbågsgruppen

Regnbågsträffar i umeå

Regnbågskväll med film "Prayers for Bobby" och efterföljande samtal onsdag den 15 april, kl 18.30, biosalongen, Tegs kyrka

Regnbågsmässa
onsdag 13 maj kl 18.30, Ålidhemskyrkan

Mer info www.
svenskakyrkan.se/kyrkanpacampus

Elins boktips

"Blessed bi spirit: Bisexual People of Faith" av Debra Kolodny

"Getting Bi : Voices of Bisexuals Around the World" av Robyn Ochs och Sarah Rowley

"Bi: Notes for a Bisexual Revolution" av Shiri Eisner

Spiras nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress och klicka på Prenumerera, så får du vårt nyhetsbrev direkt i din mailbox!