"Ända sedan jag flyttade hemifrån har jag varit med i olika matlag. Delandet av matgemenskap är både roligt och lärorikt." Det skriver Carola Malmehed, diakon i Mariakyrkan.
Text Gästskribent --- | 17 mars 2016
Kategorier: Krönika
Ända sedan jag flyttade hemifrån har jag varit med i olika
matlag. Delandet av matgemenskap är både roligt och lärorikt. Att
få åka hem till någon, se vad de lagat till, äta, umgås och sedan
slippa disken är ju helt underbart! När det sedan är min vecka är
det faktiskt ganska trevligt att laga mat till några fler när jag
ändå är i farten.
Under en period i mitt liv när det inte var särskilt roligt att
laga mat startade måndagsfikat. Vi var några vänner som träffades
på ett kafé samma tid, varje vecka. Efter ett tag utökades denna
skara till vänners vänner och vi visste aldrig vilka som skulle
dyka upp. Det blev en enormt spännande och viktig måltidsgemenskap
under många år.
I dag är jag med i ett väldigt gammalt matlag som jag inte
startat själv. Matlaget började för snart 40 år sedan och jag kom
med när jag flyttade in i Trastens radhuslänga. Vi träffas
torsdagar under reglerade former med soppa och kaffe och kaka. Vi
har även julfest, sommargrillning och surströmmingsskiva där
knytkalasprincipen används. Att träffas och äta tillsammans i
radhuset är en enorm styrka för sammanhållningen och det är mysigt
att gå till ett dukat bord hos någon som väntar på mig.
Det finns så många olika sorters matgemenskaper såsom
veckomiddagar, sparkfester, matlagningskurser, knytkalas och det är
absolut inte svårt att starta ett matlag. Det är bara att kolla
intresset nästa gång du sitter vid fikabordet med dina kollegor
eller träffar grannar i lekparken. Fråga ifall någon är sugen på
att slippa laga mat en gång i veckan och i stället laga lite extra
mat veckan efter. Du ska se att vi är flera som gärna går till ett
dukat matbord!
Senast uppdaterad: 7 september 2016

Carola Malmehed, diakon i Mariakyrkan.
Bild: Lina Eriksson

Publicerad i Spira
Nr 2 2016
På webben
17/3 2016