Spira

- Jag är svag för mytologi och att det finns en intressant bakgrundshistoria. Att det figurerar religiösa figurer i serien ger gratispoäng. Jag blir nyfiken, särskilt om det är mycket action, säger Benjamin Hyvönen. Bild: David Dahlberg

Därför tar änglar, gudar och demoner plats i serier

Änglar, demoner och gudar har gjort sig hemmastadda i tecknade serier. Målet är att locka läsarna - antingen till serierna eller till religionen.

I spel- och seriebutiken Fantasia står inplastade seriealbum tätt hoppackade i bokhyllan. Seriefantasten Benjamin Hyvönen plockar fram ett urval med religiösa motiv.

- Här har vi en av mina absoluta favoriter. En riktigt mörk komediserie, berättar Benjamin och håller fram ett album med Wormwood av Garth Ennis, en våldsam religionsparodi om Danny Wormwood, mediemogul och godhjärtad Antikrist. Preacher av samma författare, om en besatt predikant, har blivit tv-serie.

- De innehåller väldigt mycket religion, men Garth Ennis har inga tabun vare sig det gäller religion eller annat, konstaterar Benjamin.

Han plockar också fram God is dead, av Jonathan Hickman och Mike Costa,
som handlar om hur gamla gudomar kämpar om makten på jorden och Hellboy av Mike Mignola, om en superhjälte i form av en halvdemon. Även i serier från de större förlagen DC Comics och Marvel Comics finns mängder av religiösa motiv, framför allt nordiska och grekiska gudar.

- Jag är svag för mytologi och att det finns en intressant bakgrundshistoria. Att det figurerar religiösa figurer i serien ger gratispoäng. Jag blir nyfiken, särskilt om det är mycket action, säger Benjamin.

 

Judiska och muslimska hjältar

Att locka in läsarna är också en av poängerna med att använda religiösa motiv i tecknade serier, konstaterar Martin Lund, som forskar om religion och tecknade serier vid Södertörns högskola.

- Serierna blir enklare att ta till sig när de bygger på material som redan är bekant. Det finns en förförståelse och känsla hos läsaren som serieskaparen kan bygga vidare på, säger Martin Lund.

De religiösa motiven finns ibland i bakgrunden, som något som ger karaktärerna identitet, eller spelar en större roll i handlingen. De kan användas för att förmedla personliga erfarenheter eller för att kritisera religionen. Ytterligare ett motiv bakom att använda religiösa symboler och karaktärer kan vara att göra ett ställningstagande för mångfald. Från början var superhjältar oftast kristna protestanter, uttalat eller underförstått, medan skurkarna kunde ha en annan religion. Så småningom dök det upp judiska hjältar, som Kitty Pryde i X-men och Ben Grimm ("Thing") i Fantastic Four. Muslimska superhjältar finns bland annat i The 99, där de har egenskaper baserade på Allahs 99 karaktärsdrag, och nu senast i Ms Marvel, som handlar om en tonårig muslimsk tjej i USA.

- Efter 11 september blev det ett uppsving av muslimska superhjältar i en vilja att motarbeta stereotyper, säger Martin Lund.

Det finns även förlag som inte använder religiösa motiv för att göra serien mer lockande, utan brukar serieformatet för att förmedla religionen. Här ryms serieversioner av Bibeln, Mormons bok, hinduiska texter och berättelser om Buddhas liv, men också predikande serier, till exempel om superhjältar, som har som mål att omvända den som läser.

- De första serietidningarna publicerades på 1930-talet, och ungefär samtidigt kom de första illustrerade bibelberättelserna. Det är lätt att få fram ett budskap i tecknade serier, och de är enkla att ta till sig. Det finns forskning som visar att man lättare kommer ihåg det som förmedlats i både bild och text, säger Martin Lund.

Den stora majoriteten av tecknade serier kommer från USA, där det visserligen finns en stor religiös mångfald, men samtidigt en övergripande positiv syn på religion som saknas här i Sverige.

- Där är det självklart att gå i kyrkan och att religionen är något gott som förenar människor. Därför tror jag att serier med religiösa motiv ibland uppfattas lite annorlunda här än där, säger Martin Lund.

Senast uppdaterad: 30 oktober 2017

Dela

Änglar, demoner och gudar finns det mycket av i tecknade serier. Religiösa symboler och karaktärer lockar läsare, säger Benjamin Hyvönen.

Bild: Malin Grönborg

7 serieböcker om tro och religion

ar1705c_fantasybokMessias:
en manga-
berättelse

(2009)

Hidenori Kumai, Kozumi Shinozawa

Messias är en färgglad skildring av Jesus liv, från befruktning till himmelsfärd. Boken Budbärarna tar vid därefter med berättelserna i Apostlagärningarna om lärjungarnas resor och den tidiga kyrkan. I en mangabibel på fem volymer har dessa två getts ut på svenska.

 

Människosonen:
berättelsen om
Jesus

(1995) Peter Madsen

Peter Madsen gör en finstämd, spännande och aktuell tolkning av Jesus liv. Författaren, annars mest känd för serien Valhall, låter här lärjungen Petrus berätta om sina år tillsammans med Jesus. Författaren Måns Gahrton står bakom den svenska texten.

 

ar1705d_fantasybok

Rex Mundi

(2003-2009)

engelska

Arvid Nelson, Juan Ferreyra m fl

Här skildas en jakt på den heliga graal i samma genre som Dan Brown, med lika mycket spänning, blod, och religiös symbolik. Serien utspelar sig år 1933 i ett alternativt Europa, där magi finns, feodalismen består och protestantismen krossats av katolska kyrkan.

 

ar1705e_fantasybok

Ms Marvel

(2013- )G Willow Wilson, Adrian Alphona

Kamala Khan är en tonårig pakistan-amerikan i Jersey City - och superhjälte. Hon är Marvel Comics första muslimska huvudperson med egen serie.  Kamala Khan använder sin förmåga att byta form i kamp mot superskurkar, men serien skildrar också hennes hemmiljö.

 

Blankets

(2003) engelska

Craig Thompson

Blankets är en självbiografisk serie-
roman som skildrar Craig Thompsons uppväxt i en konservativt kristen familj. Thompson berättar bland annat om bibelläger, sina stränga föräldrar och hur han kommer fram till vad han själv tror på.

 

A Contract with God

(1978) engelska

Will Eisner

En from judisk man ställer Gud till svars när hans adoptivdotter dör. Will Eisner, i övrigt mest känd som tecknare av serien Spirit, använder här serieformen för att bearbeta sin egen dotters död. Serien ingår i en samling som ibland ses som den första moderna serieromanen.

 

ar1705f_fantasybok

Opium för folket

(2017)

Anna Lindman redaktör

Boken är en hybrid av textbok och seriebok och samlar en mängd berättelser som människor med skilda erfarenheter av religion vill dela med sig av. Här finns serietecknare som Nina Hemmingsson, Jan Stenmark, Stephanie Abdallah, Martin Kellerman samt Anneli Furmark från Umeå.

Urval: Helena Andersson

Spiras nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress och klicka på Prenumerera, så får du vårt nyhetsbrev direkt i din mailbox!