Spira

Att stötta en person i kris handlar ofta om handfasta saker som främjar hopp. Bild: A A

Så kan du stötta du någon som är i kris

En middagsgryta, en faktasökning på webben eller tyst närvaro i soffan.
Att stötta en person i kris handlar ofta om handfasta saker som främjar hopp.
– Hoppet kan handla om att stå ut en timme till, säger Margareta Jonsson, Röda korset.

Visst är det en lockande tanke att kunna göra saker ogjorda, oavsett om krisen handlar om ett sjukdomsbesked, ett dödsfall eller en flykt.

- Det kan vi inte! Människor har varit med om det de varit med om. Det vi kan göra är att stötta så att upplevelserna inte styr resten av deras liv.

Margareta Jonsson är verksamhetsutvecklare för psykosocialt stöd inom Röda korset. I höst har hon bland annat utbildat volontärer i Umeå som möter flyktingar. När hon pratar om psykosocialt stöd påminner hon om att det inte är någon raketforskning. Mycket kan tyckas självklart, som att gå över med middag till en granne i sorg.

- Man gör det för att vara schysst, men en gryta innebär så mycket mer än generell omtanke, påpekar Margareta. Det innebär att ge människor de basala behoven. För att må bra måste man äta vettigt, och det är inte det första man tänker på i en kris.

Röda korset använder fem nyckelord som principer för att stötta människor i svåra händelser. Det handlar om att främja lugn, trygghet, tillit, samhörighet och därigenom hopp. I en akut kris är första steget att dämpa stressen. Det kan handla om att föra någon till en lugn plats, lägga en hand på axeln och erbjuda något att dricka. Någon kanske mår bra av att lyssna på musik eller gå en promenad.

- Kom ihåg att alla inte tycker om att man tar i dem, och vissa vill bara vara i fred.

Trygghet främjas av att vara nära personer som man är trygg med. Margareta berättar om en teckning av Maslows behovstrappa som florerar på sociala medier. Längst ner i pyramiden, under fysiska behov, har någon lagt till "wifi".

- I kris vill vi ha våra kära nära! Om jag inte vet hur min familj har det funderar jag inte på om jag är hungrig eller blöt, säger hon och påminner om hur människor efter terrorattacken i Stockholm lånade ut sina mobiltelefoner för att andra skulle kunna berätta för anhöriga att de var i säkerhet.

 

Skippa hurtfriska kommentarer

Själv minns Margareta tsunamin i Thailand 2004. I ett dygn väntade hon på livstecken från sin syster som var på semester i ett av de drabbade områdena.

- Det var bland det värsta jag varit med om - att inte veta!

Därför är information en viktig beståndsdel även efter det akuta läget.  Som svar på frågan "Vad händer nu?" är det bättre med torra fakta än hurtfriska kommentarer som "Det ordnar sig".

Även rutiner för sömn, mat och andra vardagliga sysslor är betydelsefulla. Margareta brukar exempelvis råda den som lever nära flyktingungdomar som väntar på besked att uppmuntra dem att gå till skolan, fast det kan kännas meningslöst.

- Gå dit, var där! Håll fast vid vardagliga rutiner. Man lär sig saker varje dag och framför allt möter man andra människor.
Vi är flockdjur som behöver varandra.

Att främja tillit handlar om att få tilltro, till både andra människor och samhället.

- Alla behöver tro att det finns någon som bryr sig, säger Margareta.

 

Hopp är att orka stå ut

Man behöver också få tillbaka tilltron till sin egen förmåga. Därför är det viktigt att den som stöttar inte gör saker för andra, utan med dem. Människor behöver upptäcka att de fortfarande har förmågor och kompetens, trots att det kanske finns saker de inte längre kan göra.

Sammantaget bidrar lugn, trygghet, tillit och samhörighet till att främja hopp. Ju mer akut situationen är desto kortare tidsrymd handlar det om. Hopp kan vara att stå ut de närmaste minuterna, timmarna eller dagarna.

- Målet är att människor ska stå på egna ben, konstaterar Margareta. En sorgeprocess handlar om att orientera sig i ett annorlunda liv.

För den som vill stötta någon annan är det lätt att känna sig otillräcklig, men Margareta Jonsson har ett mantra. "Jag gör det bästa jag kan, i den situation som är, utifrån den kunskap jag har."

För att orka stötta är det också viktigt att sätta gränser och ta hand om sig själv. Margareta brukar använda bilden av syrgasmasken på flygplan. Ta först på din egen mask, innan du hjälper andra.

- Se till att du mår hyfsat bra. Håll rutiner för mat och sömn själv så är du också en förebild för den du stöttar.

Senast uppdaterad: 8 november 2017

Dela

Margareta Jonsson, Röda korset, utbildar volontärer i psykosocialt stöd.

Bild: A A

Ta hand om dig själv också!

  • Tänk efter hur mycket tid du kan avsätta så du orkar en tid.
  • Håll kontakt med vänner och familj.
  • Samarbeta gärna med andra.
  • Värdesätt även små och enkla sätt att hjälpa.
  • Peppa och uppmuntra dig själv och andra.
  • Kom ihåg att äta och ta rast.
  • Behåll dina vanligarutiner, med motion, mat och sömn.
  • Planera in tid för ledighet.
  • Gör saker du tycker om.


 

Källa: Utbildningsmaterial från Röda korset, Rädda barnen och Svenska kyrkan.

Tema: Kriser

Spiras nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress och klicka på Prenumerera, så får du vårt nyhetsbrev direkt i din mailbox!