Hossein Hkimi hade behövt en vän i Umeå när han ensam kom hit från Libyen. Nu är han själv engagerad för att möta andra nyinflyttade.
Text Eva Gustafsson | 30 augusti 2017
Kategorier: Eldsjälen
Varje lördag tränar Hossein Hkimi ett
fotbollslag i nätverket Vän i Umeås regi. Det är lag på runt femton
personer, i åldrarna femton till fyrtio år, män och kvinnor, från
länder som USA, Spanien, Libyen och Japan.
- Vi är som gott och blandat med olika
folk och språk, säger Hossein med ett nöjt leende. Precis som det
ska vara - och det går jättebra.
Några av de ensamkommande killarna spelar
från början tufft och skjuter hårt och han låter dem köra så ett
tag.
- De har så mycket inom sig som måste komma
ut, men det brukar lugna sig vartefter.
Han kan känna igen sig i många av dem,
eftersom han själv kom till Umeå för sjutton år sedan från
Libyen.
- Jag var i tjugoårsåldern, kunde inte
språket och kände mig utlämnad. Jag visste ingenting om Sverige,
men jag kände friheten meddetsamma.
Då fanns inte Vän i Umeå, men för snart
två år sedan, när Hossein ville hjälpa sin fru att komma in i
samhället, gick han till ett knytisfika de organiserade.
- Jag anmälde meddetsamma att jag kunde
träna fotboll med de som ville. Jag vill helt enkelt ge den hjälp
jag själv hade behövt.
Senast uppdaterad: 12 december 2017
Fotboll för alla!
Sommarhalvåret på
Minervaskolans gräsplan.
Under vintern tränar de
i Fridhemsgymnasiets idrottshall.
Mer info: vaniumea.se

Publicerad i Spira
Nr 4 2017
På webben
30/8 2017