Text Kenneth Nordgren | 31 maj 2018

Kategorier: Krönika 

Hon är för alltid förknippad med den första prästvigningen av kvinnor på palmsöndagen 1960. Då vigdes hon som en av tre kvinnor efter beslutet 1958 om att öppna Svenska kyrkans prästämbete för både kvinnor och män.

Margit Sahlin hade länge argumenterat för kvinnors möjlighet att bli präster. Hon avstod själv till en början, trots att hon var välmeriterad med filosofie doktorsgrad, teologie kandidatexamen och många års kyrkligt arbete. "Jag har avstått för fridens skull. Men det har inte blivit någon frid. Kanske stunden nu har kommit?" Och stunden kom alltså 1960 efter långvarig diskussion och strid.

Margit Sahlins livsinsats var vidare än den viktiga ämbetsfrågan. Hennes kallelse var att tolka Guds ord in i vår tid. 1950 var hon med och bildade S:ta Katharinastiftelsen för öppna samtal mellan kyrka och samhälle. Till sin död stod hon kvar i ledningen för mötesplatsen som än i dag håller samtalet igång kring människosyn och kulturens djupare värden med kristen tro som drivkraft.

Senast uppdaterad: 4 september 2018