Text Ulrika Ljungblahd | 6 september 2018

Första gången Anna hörde talas om katekumenat var under en gudstjänst för fyra år sedan. Sonen skulle börja sin konfirmationsläsning och prästen Annica Dageryd tipsade om en samtalsgrupp i kristen tro. "Det börjar med en längtan…" var underrubriken. Anna anmälde sig direkt.

- Det var något sådant som jag sökt, en möjlighet att prata om tro på ett informellt sätt, berättar hon.

Visserligen lät ordet katekumenat konstigt och svårt, men det visade sig vara precis tvärtom - öppet och förutsättningslöst. Ungefär varannan vecka träffades gruppens sju-åtta personer för att prata om tro och liv utifrån sina egna frågor och erfarenheter. Här förekom inga kommentarer som "Oj, vad djupt det blev nu då, vi pratar om något annat", som Anna mött i andra sammanhang. Kristen tro var inte heller tabu, utan deltagarna delade ärligt med sig av tankar och känslor. Olika ålder, kön och bakgrund av tro och kyrkliga sammanhang, berikade samtalen.

- Vår gemensamma längtan efter samtalen och en längtan efter Gud skapade en väldig gemenskap i gruppen. Vi möttes som människor och lade bort den yta man ofta visar upp. Där var jag inte jurist, utan bara Anna.

Reflekterar över sitt liv

Samtidigt som konceptet katekumenat bygger på deltagarnas frågor, följer det en tydlig form. Delandet är viktigt, men även övningar, som att skriva ner vad som gör att jag känner mig levande och vad som får mig att känna det motsatta. För Anna blev träffarna också en övning i att sätta ord på andliga erfarenheter och frågor.

Efter året som katekumen fortsatte Anna Wergens i en grupp i så kallad "ignatiansk anda". Det är en andlighet som bygger på Ignatius av Loyolas övningar från 1500-talet och som kortfattat går ut på att hitta Gud i det vardagliga.

- Tron är något levande, inte något för vissa specifika tillfällen. Man får hjälp att reflektera över sin dag, vecka och sitt liv.

För Annas del innebar åren med samtalsgrupperna en förankring och fördjupning av tron.

- Jag känner mig också som en del av det kyrkliga sammanhanget på ett helt annat sätt, säger Anna, som var deltidstjänst-
ledig från Brottsoffermyndigheten under våren för att vikariera som diakoniassistent på Teg. I jobbet ingick samtal, andakter och besök på Svenska för invandrare.

När nya katekumenatgrupper startar höstterminen 2018 kommer Anna att vara "medvandrare" som en hjälpledare kallas i katekumenat-sammanhang.

Senast uppdaterad: 4 september 2018