Text Helena Andersson Holmqvist | 8 februari 2018

Kategorier: Dilemmat 

Patrik Tornéus, koordinator för Littfest svarar:

Jag kan känna igen mig i att tro på "något", mer ju äldre jag blir. Själv tror jag mycket på kollektivet, att engagera sig för något annat än sig själv, till exempel i en hjälporganisation.

Jag tror också att läsning av skönlitteratur kan ge mycket. Det triggar fantasin och utvecklar empati och tålamod. Läsningen kräver fokus och stillasittande, och det tror jag är bra att ge sig själv ibland. Att prata om det man läst med andra kan vara ett sätt att få prata om viktiga frågor. Det kan vara lättare att prata om en karaktär i en bok än om sig själv.

Tre boktips:

• Theres (Steve Sem-Sandberg) Fin skildring av Ulrike Meinhofs tid med svåra moraliska frågor.
• Nedstörtad ängel (P O Enquist) Komprimerad roman om vad det innebär att vara människa.
• Americanah (Chimamanda Ngozi Adichie) Fängslande berättelse om identitet och fördomar, egna och andras.

Inger Boman, präst och andlig vägledare svarar:

Börja med att ge det ett namn. För mig är det Gud men det kan också vara "en kraft" eller "en längtan". Avsätt tid för att undersöka dragningen du känner. Sök uppmärksamt och utan stress! Vilken är din djupaste längtan? Om du avsätter tid i tystnad är jag övertygad om att du kommer att möta det du söker.

En stor bristvara i vårt samhälle är tid för reflektion, att fundera på vad som händer i ens inre. Jag försöker leva efter "en stund om dagen, en timme i veckan, en dag i månaden, en vecka om året." Det är en god regel för det inre livet. Jag läser, går i kyrkan, reflekterar över var och hur jag mött Guds kärlek och går på retreat med personlig vägledning.

Tre tips för det inre livet:

• Använd fastetiden för att rensa bort det som hindrar dig att följa din längtan.
• Testa en retreat för nyfikna, anordnas på Tavelsjö lägergård i april och september.
• Skapa balans i livet - blicka inåt och vänd dig utåt, genom att göra något för andra.

Senast uppdaterad: 4 september 2018