Spira

Lisas bokspalt oktober

"Alla" har skrivit om Jonas Gardells bok om sin mamma i höst. Nu gör jag det också. Det är svårt att låta bli när man läst den. Bara titeln Till minne av en villkorslös kärlek sätter igång så mycket. När har jag fått villkorslös kärlek? När har jag gett? Var i världen ges den villkorslösa kärleken och vad händer med den som aldrig får möta den?

Gardells bok är ett mammaporträtt fyllt av omsorg och värme. Det porträtterar stillsam mammavardag som aftonbön vid sängkanten och morgonsången Gyllne morgon med grytlock, sida vid sida med galenskap, svek och orealistiska planer. Gud och mamma går ibland in i varandra, den villkorslösa kärleken kommer från båda hållen, lika självklart, lika komplicerat. Inte så konstigt av en författare som börjar en annan bok med att han "är uppfostrad av mamma i Enebyberg och Fader vår som är i himmelen."

Boken är också ett allmängiltigt porträtt av en kvinna född på 1920-talet, med drömmar om yrkesliv, med kamp för självständighet mitt i det ensamma ansvaret för hem och barn. Och när sveket och skilsmässan är ett faktum tar missbruket och den psykiska sjukdomen mer och mer utrymme. Han skäms för henne ibland, sonen; han störs av henne. Men ändå är det försoningen som är bokens starka ton. Villkorslösheten som han fått kan han inte annat än ge tillbaka.

Boken är självbiografisk men också en roman. Mamman och familjen förnekar, förtränger och bygger legender om sig själva. Det gör författaren också. Och det är just det som gör det hela så allmängiltigt.

För många av oss är tro och bön inte alls så självklart och befriande som för Jonas Gardell. Tro kan kännas som en omöjlig prestation och bön blir så lätt ett påtvingat måste som man bara inte orkar med. Margareta Melin är en av dem som i sina texter vill lyfta bort tron och bönen som en börda och öppna läsarens blick för det självklara att vi hör ihop med Gud och får andas vårt liv tillsammans med honom. I boken Vara i bön utan att be om något sammanfattar hon erfarenheter av ett långt liv i tro och bön. I boken finns såväl gamla texter som nya, exempelvis trosbekännelsen Min förtroendebön:

Jag tror och följer Dig, Jesus Kristus, bror och vän.

Du som försäkrar att vi alla är gudabarn och visar vägen till att vara det vi i sanning är.

Senast uppdaterad: 23 oktober 2018

Dela

Lisa Tegby. Präst och bokslukare.

Bild: Malin Grönborg

Spiras nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress och klicka på Prenumerera, så får du vårt nyhetsbrev direkt i din mailbox!