Är det mörkt, kallt och klart ute? Då hittar du troligtvis Thommy Bäckström i hemmabygget Jämteböle Space Observatory. Annars trivs han i Umeås katedral eller på jakt efter en solförmörkelse.
Text Ulrika Ljungblahd | 13 december 2018
Kategorier: Spira möter
Cascade, USA. 21 augusti 2017:
Klockan är 11 på förmiddagen. På en parkeringsplats i Idaho,
Klippiga bergen, står Thommy och Irene Bäckström med en av Nasas
professorer i astronomi och ett par amatörastronomer från
Skottland. Kamerorna på stativen framför dem är laddade och
inställda. Allt är förberett.
Så tystnar fåglarna och temperaturen faller fem-sex grader.
Månen täcker hela solen och färgerna försvinner, medan skuggorna
blir knivskarpa. Det är inte alls som vanligt mörker, snarare som
att stå inne i en blyertsteckning. Kamerorna smattrar och efter ett
par olika fotoexponeringar kommer Thommy ihåg att titta upp från
linsen och bara njuta av naturfenomenet en stund.
Två minuter senare är allt över. Sällskapet packar ihop,
dubbelkollar att det blev några bilder och jämför den här
solförmörkelsen med sina tidigare upplevelser.
Solförmörkelsen i USA förra året var Thommys femte. Hotellet
bokade han redan 1,5 år i förväg, när han trott sig hitta platsen
med störst chans till klart väder. Hans första solförmörkelse som
19-åring 1972 i Kanada blev nämligen lite misslyckad.
- Det blev mulet en stund före, så det var väldigt försmädligt,
minns Thommy.
Han fick en ny chans i Kenya 1980. Sedan följde Rumänien 1999
och Turkiet 2006. Nästa gång en solförmörkelse kan upplevas från
land är 2019 i Chile, men dit åker Thommy inte. Däremot hoppas han
på Spanien eller Portugal år 2026.
- En solförmörkelse är en magisk naturupplevelse, nästan lite
kuslig. Alla brukar bli hänförda, berättar han.
Lämna upplysta Berghem
För att fascineras av rymden och stjärnhimlen behöver man dock
inte resa så långt. Visserligen är det bra att lämna upplysta
Berghem dit Thommy flyttade med familjen 1982. Redan vid Nydalasjön
är det lättare att se himlakropparna. Riktigt mörkt blir det inte
förrän väster om Storuman, men sommarstugan vid Jämtebölesjön
utanför Vännäs duger gott för Thommy. Här har han till och med
byggt ett eget observatorium med delar i glasfiber från England.
Teleskopet av typen Schmidt-Cassegrain kan styras både med
handdator och manuellt. Sommartid och när det är månsken eller
mulet går det inte att titta på stjärnor, så det gäller att passa
på under den mörka årstiden.
- När det är klart väder och inget månljus är chansen stor att
jag är vid teleskopet. Om jag vet att något särskilt kommer att
inträffa kan jag sätta klockan på ringning klockan 03.00, säger
Thommy Bäckström.
Thommys stora projekt sedan flera år tillbaka är att fotografera
de 110 objekten i Messierkatalogen. Charles Messier var en fransk
astronom på 1700-talet som ville titta på kometer och därför
kartlade allt på himlen som skulle kunna tas för en komet, men var
något annat. Resultatet blev den första katalogiseringen av
galaxer, stjärnhopar och nebulosor. Hittills har Thommy
fotograferat 95 av Messierobjekten, så inom ett par år räknar han
med att vara färdig. Aktiviteten påminner en del om
fågelskådning.
- Jag känner stort släktskap med ornitologer. Det är samma
interna tävling, och samma fascination av att säkerställa
identitet, få en bra bild och kunna bocka för.
En hel del objekt i rymden går att se med blotta ögat, som flera
stjärnbilder och polstjärnan. Thommy brukar rekommendera nybörjare
att titta uppåt och fascineras av vad de ser. Sedan är det dags att
lära sig hitta stjärnbilder som Orion, Lyran, Svanen, Stora Björn
och Cassiopeia.
- Det ger snabbt igenkännandets glädje.
Med en kikare eller ett teleskop för tusenlappen ser man även
Saturnus ringar, Jupiters månar och månens kratrar.
Terriern Thommy
Så började tolvåriga Thommys intresse för astronomi hemma i
Luleå på 1960-talet. Han köpte ett teleskop, uppgraderade till ett
bättre redan året efter och under gymnasiet var han
satellitobservatör åt Geodetiska institutionen vid Uppsala
universitet. Astronomin behöll han som en livslång hobby, men som
yrkesväg valde han psykologin. Han har arbetat på statliga
myndigheter med personalfrågor, arbetsrätt och förhandlingar, de
senaste tio åren på Skogsstyrelsen.
- Jag har trivts med frågorna i skärningspunkten mellan
människor och juridik. Det är otroligt intressant, berättar Thommy,
som valde att gå i pension i somras.
Nu har han mer tid för sin hobby, men även för engagemanget som
landstingspolitiker. I 30 år har han varit oppositionspolitiker. Nu
driver han främst kravet på kortare köer för att prova ut
hörapparater.
- Jag är som en terrier, jag släpper inte taget, skrattar
han.
Musikstycke kan vara som stjärnhimlen
Intresset för ledarskap och personalfrågor har också fört Thommy
in i kyrkopolitiken. Det började med att han på 80-talet blev
kyrkvärd i "Umeås katedral" som han kallar Umeå stads kyrka i
centrum. Senare ställde han upp i kyrkovalet och var ordförande i
Umeå stadsförsamlings kyrkoråd under ett par mandatperioder. En av
höjdpunkterna var
rekryteringen av ny kyrkoherde 2008.
- Under mitt yrkesliv har jag varit med och gjort 100-tals
rekryteringar, men Kenneth är en av dem jag är mest nöjd med.
När kyrkoherde Kenneth Nordgren slutar vid årsskiftet för att
bli rektor för Svenska kyrkans utbildningsinstitut är Thommy
tacksam för tiden som varit. Han är också glad över att Kenneths
arbetssätt och förmåga att synliggöra människor kommer till
användning i ett större sammanhang.
En hjärtefråga som Thommy drev i många år som förtroendevald i
kyrkan var att beställa en kororgel till Umeå stads kyrka.
Pingsthelgen 2011 invigdes orgeln från Grönlunds orgelbyggeri.
Thommy lyssnar gärna på klassisk musik, både live och hemma i
vardagsrummet.
- Ett musikstycke kan vara som stjärnhimlen. Först upplever man
bara en brist på struktur, men med tiden upptäcker man nya
strukturer, nivåer och värden. Jag lyssnade på Bachs
Brandenburgkonserter redan i mitt studentrum i Uppsala och har
aldrig ledsnat på dem, utan älskar dem mer och mer.
Senast uppdaterad: 13 december 2018

Vid Jämtebölesjön har Thommy Bäckström bygg ett eget observatorium.
Bild: Privat -
Luleå 29 augusti 1975
- En kväll när jag cyklade hem från en kompis såg jag plötsligt
en stjärna på himlen som inte borde vara där. Jag dubbelkollade i
mitt teleskop och ringde jourhavande astronom vid Uppsala
universitets observatorium, som berättade att det var en nova.
Observatoriet hade precis fått telex från Japan om att den är
synlig. Astronomen bedömde att jag troligtvis var den ende svensk
som sett den eftersom det var mulet i hela Sverige, utom i
Norrbotten! Det var som att vinna på lotto! Novan, som fick namnet
Nova Cygni, var synlig med blotta ögat på stjärnhimlen ett par
veckor. Att själv se en ny stjärna som exploderar framför ens
ögon, det får man bara vara med om en gång i livet.
Malindi, Kenya vid Indiska oceanen 16 februari 1980

- Det var klart väder och solförmörkelsen blev en fantastisk
upplevelse. Fåglarna tystnade och cikadorna började spela. Beroende
på solaktiviteten är ingen solförmörkelse riktigt den andra
lik. Den lysande koronan runt solen är ibland rund, ibland
oval. De röda gnistrande protuberanserna närmast solkanten som
liknar rubiner är ibland många, ibland få.
Jämteböle 27 april 2013

- Plötsligt dök det upp en tornfalk i ett träd på gården. Jag
hade mitt 400 mm objektiv på kameran och brände av några
exponeringar av den rödaktiga rovfågeln mot den mörkblå himlen.
Medan jag fotade kom en tornfalk till och parade sig med den
första. Det var över på tio sekunder, men var en fantastisk
naturupplevelse på så nära håll. Det är precis som novan 1975. En
sådan händelse är det mycket få förunnat att få uppleva. Jag är
förföljd av tur.
Stjärnfakta
Solförmörkelse uppstår när månen passerar framför solskivan.
Under några minuter blockerar den nästan allt solljus från att nå
jorden.
Nebulosa är ett stort moln av gas och rymdstoft.
Nova är en stjärna som plötsligt flammar upp och blir
tiotusentals gånger ljusare än tidigare.
Betlehemsstjärnan?
När Jesus fötts i Betlehem hittar några österländska
stjärntydare honom genom att följa en stjärna. Teorierna har varit
många. Kan det ha varit en exploderande stjärna som skapat en
supernova, en komet som passerade jorden eller planeterna Jupiter
och Saturnus som radar upp sig och uppfattas som en stjärna? Thommy
Bäckström lutar åt planetalternativet.
- Att det skedde någon astronomisk händelse på himlen vid den
tiden kan vi utgå ifrån. Folk hade bättre koll på stjärnhimlen då
än de flesta har i dag.
Samtidigt har han inget behov av att blanda naturvetenskap och
religion.
- De samexisterar väldigt väl. Bibeln ger sig inte ut för att
vara en lärobok i varken geologi, botanik eller astronomi, medan
naturvetenskapen inte kan uttala sig om Guds existens, säger han
och tillägger att många stora astronomer varit fromma kristna.

Publicerad i Spira
Nr 6 2018
På webben
13/12 2018