Spira

"Skrivliv", "Hur man botar en fanatiker" och "Bränn alla mina brev" är månadens boktips från Lisa Tegby. Bild: A A

Lisas boktips: "Han har känts självcentrerad och smått exhibitionistisk”

”Han har känts självcentrerad och smått exhibitionistisk”

Kategorier: Lisas bokspalt 

Precis före nyår dog den israeliske författaren Amos Oz. Så sorgligt! Han borde ha hunnit få Nobelpriset. Och han hade så mycket kvar att ge av hopp och arbete för fred och rättvisa. När dödsbudet kom läste jag om hans tunna och innehållsrika bok "Hur man botar en fanatiker". Den borde alla, unga som gamla, läsa. Den ger verkligen hopp. Nu när vi hör så mycket om att tiden är mörk, svår och komplicerad behöver vi säga till varandra att alla är viktiga och att vad vi gör har betydelse. I stället för att sjunka ihop i missmod kan vi ju alla ta fram våra teskedar och vara med och förändra världen! Hör här:

"I stället för att slita ditt hår - fråga dig "Vad kan jag göra?" Om du ser en eldsvåda, fly inte. Skriv inte en insändare till tidningen där du kräver att gärningsmannen straffas. Ta en hink och ös vatten på elden! Har du ingen hink? Ta ett glas! Har du inget glas? Ta en tesked. Kanske är ni många nog att släcka elden."

Ibland måste man ändra sig. Det är nyttigt. Jag har haft svårt för det jag läst av Alex Schulman. Han har känts trist självcentrerad och smått exhibitionistisk. Men när jag läser "Bränn alla mina brev" blir jag tagen. Den börjar i hur författaren inte kan förstå sina vredesutbrott. Han rotar bakåt i sin historia och fastnar hos sin morfar, författaren och kulturpersonligheten Sven Stolpe. Han var en person som många respekterade och andra var rädda för.

Också i familjen fanns rädsla. Familjelivet visar sig innehålla både svartsjuka och mordförsök; där finns en förbjuden passion som hade kunnat leda tillvaron i en helt annan riktning för den kvinna som blev Alex mormor. Familjehemligheter finns i många familjer. De kan orsaka svallvågor långt genom generationerna.

"Maken" av Gun-Britt Sundström, som kom ut 1976, har många känt igen sig själva och kärlekslivets komplikationer i. Den tycks tidlös som många romaner om kärlekens fröjd och vånda. Nu har författaren publicerat sina dagböcker mellan åren 1966 och 1978 i boken "Skrivliv". Från första boken till första barnet. Och det är som med Maken. Det allmängiltiga tränger igenom det tidstypiska: Vad är det att bli vuxen? Varför är det så svårt att välja? Vågar jag följa mina drömmar?

Senast uppdaterad: 14 februari 2019

Dela

Spiras nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress och klicka på Prenumerera, så får du vårt nyhetsbrev direkt i din mailbox!